Nina Odegards artikel fokuserar på skräpmaterial och hur det uppmuntrar barn att leka och bygga utan att behöva namnge, definiera eller märka konstruktioner. Artikeln behandlar också hur pedagogernas förväntningar kan störa denna kreativa och övergående process.

I Kristiina Brunilas artikel diskuteras effekterna av terapeutiska åtgärder inom utbildningen i Finland, ett fenomen som redan existerar i Europa, Kanada och USA.

Astrid Granly och Eva Maagerø har skrivit en artikel där de undersöker vad multimodala texter i förskolan representerar och i vilken utsträckning de visar och ger attributioner till barnens aktiviteter.

Anne Lise Nordbøs artikel handlar om skapandet av en gemenskap mellan lärare-aktörer och småbarn-åskådare i en performativ händelse.

Biljana C. Fredriksens artikel syftar till att illustrera hur både fysiska och sociala faktorer påverkar möjligheterna för barns lärande vad gäller bildkonstsammanhang inom förskoleverksamheten.

Solveig Nordtømme undersöker i sin artikel bland annat hur den fysiska miljön i förskolan gör det möjligt för barn att interagera och positionera sig i lek och meningsskapande.

Gunvor Løkken och Thomas Moser har använt sig av en mängd olika tekniker för datainsamling som bygger på etnografiska metoder för att forska om kulturer inom förskolan. Författarna har studerat olika aspekter av pedagogik och meningsskapande situationer genom användning av material och utrymme och de roller som aktörerna (lärare och barn) spelar i dem.

Att få berätta sagor och händelser av olika slag, och att lyssna till andra som berättar, ger barn möjlighet att utveckla språkfärdigheter som är betydelsefulla för lärande senare under skoltiden. Det skriver Åsa Wedin och Eva von Walter i sin artikel.

Det går att läsa om ledarskap, men att utöva ledarskap måste tränas i praktiken. I en artikel om verksamhetsförlagd utbildning (VFU) diskuterar och problematiserar artikelförfattarna hur lärarstudenters ledarskap kommer till uttryck och vad som påverkar möjligheterna att kunna utveckla ledarskap.

Elever får sällan vara med och påverka hur den egna skol- eller fritidsmiljön utformas. Samtidigt har den fysiska miljön stor betydelse för lärandet. I sin artikel skriver Margareta Herrman och Lena Nilsson om hur dialogplanering för projektering av utemiljön vid en F-9-skola kan öka elevernas delaktighet.