Syftet med denna studie är att öka vår kunskap om hur det särskilda stödet utformas utifrån de barn som anses vara i behov av särskilt stöd. Underlaget består av intervjuer med 15 förskollärare. Datamaterialet bearbetades genom en konventionell innehållsanalys.

This study investigates how preschool principals learn how to understand and lead the digitalisation process in their preschool organisations collaboratively within an action research initiative.

This article explores the significance of peasant culture for sustainability education, the political engagement of the educator with sustainability and the understanding of herself as a political agent of change. 

This study examined the frames the parents of a four-year-old child use to justify the selection of a private ECEC centre for their child. The data comprised qualitative interviews with eight Finnish parents.

In this article, we analyse overarching patterns of social stratification in, and quality differences between, Swedish preschools.

En del av svenska förskollärares uppdrag innebär sedan år 2018 att leda arbetslagets gemensamma arbete i förskolan. Ur ett historiskt perspektiv har den svenska förskolan karaktäriserats av en demokratisk och platt organisationsstruktur, där förskollärare och barnskötare delat ansvaret lika inom arbetslaget. Syftet med studien är att bidra med kunskap om förskollärares föreställningar om sitt ledarskapsuppdrag…

I följande studie undersöks hur pedagoger beskriver sitt eget lärande och sin identitetsutveckling i ljuset av införandet av en ny typ av föräldrasamtal. Föräldrasamtalen som genomförts har skett på gruppnivå med föräldragrupper istället för de traditionella utvecklingssamtalen.

In this context, this study examines how the growth of the private education industry within the education system has influenced preschool principals’ work in Iceland. Our critical theoretical perspective aims to explore how educational trends grounded in neoliberalism have shaped the work of preschool principals.

This article examines how public welfare institutions in Denmark are reconfigured into knowledge factories. Since the 1990s, Denmark has sought to export “welfare” solutions as a way of extracting knowledge on social practices already happening in institutions of the welfare state for economic purposes.

This study targets hitherto largely understudied empirical processes and activities through which certain ideas and imaginaries are being commercialised and used by corporate actors in the global Early Childhood Education and Care (ECEC) industry. The aim is to analyse and critically discuss representations of the Scandinavian ECEC regime in the context of ECEC export.

Artikeln gör en jämförande undersökning av ramvillkoren i finska, norska och svenska nationella läroplaner för barns existentiella och religiösa funderingar i förskolan. 

Sedan undervisning fick en mer framträdande position i den svenska reviderade läroplanen för förskolan (Lpfö 18) har lärare i såväl förskola som förskollärarutbildning kämpat med att tolka konceptet. När 2011 års skollag trädde i kraft några år tidigare fick förskolans arbete med normer och värden en starkare ställning. Mot bakgrund av detta blir det intressant…