I det praktiknära forskningsprojektet ELSA-modellen har forskare och pedagoger tillsammans utvecklat språkutvecklande aktiviteter på förskolor. Nyligen presenterades resultatet på en dialogkonferens för att sprida arbetssättet i en av kommunerna som deltagit i projektet.
Den här antologin vill besvara frågan om vad utbildning på vetenskaplig grund innebär i praktiken inom förskola och skola. Det unika med boken, menar redaktörerna, är att det belyses utifrån flera olika nivåer. Om du är intresserad av praktiknära forskning är det här en läsvärd bok, skriver Torbjörn Hanö i en recension av boken Skola…
Under det senaste decenniet har svensk förskola gått från att vara en grupporienterad verksamhet till att ha en mer individuell riktning. I den här studien testar forskaren Peter Karlsudd en modell för inkludering. Modellen är tänkt som ett stöd för förskolepersonal att förankra individuella möjligheter i ett grupporienterat arbetssätt.
Psykologen Hampus Bejnö vid Specialpedagogiska institutionen, Stockholms universitet har i sin avhandling undersökt om det går att översätta och anpassa instrumentet APERS till svenska förhållanden, just för att förbättra lärmiljön i förskolan för barn med autism. (s. 13)
Att kunna uttrycka sig i tal och skrift är en förutsättning för att aktivt kunna delta i samhället och språk är i grunden en demokratifråga. Att förbättra den språkutvecklande undervisningen är just nu ett prioriterat arbetsområde i Helsingborgs stads skolor. Monica Andersson, Ulrika Borkmar och Tina Sjöberg är språk-, läs- och skrivutvecklarna på Pedagogiskt center.…
Kränkningar och förtryck har gjort att våra minoriteter ofta varit osynliga i samhället. Bejaka barnens hela identitet så att de kan växa till hela och välmående personer. Det är en fråga om demokrati och social hållbarhet, skriver Ellinor Skaremyr, förskollärare och lektor i pedagogiskt arbete.
Demokratiarbetet handlar inte bara om individens behov. Det handlar också om gruppens behov och omsorgen om det gemensamma. Förskolan ska ge plats åt att göra, tänka och leva på olika sätt, skriver förskolepedagogerna Jenni Nilsson och Mimmi Örberg.
I denne artikkelen utforsker jeg begrepet kreativitet i en skapende prosess med digital teknologi i barnehagen. Problemstillingen er: Hva kjennetegner en skapende teknologimediert samarbeidsprosess der en gruppe barnehagebarn (4–5-åringer) og en barnehagelærer lager en digital bildebok sammen?