Genom att prata om flaggorna, lyssna på sagor och musik, testa olika mat och bekanta sig med kändisar har barnen i Tröskans förskola i Malmö fått kunskap om Sveriges fem nationella minoriteter, skriver Pontus Källström, Leg förskollärare vid Tröskans förskola i Malmö.

De nationella minoriteterna är en skattkista att ösa ur. Skapa särskilda språk- och kulturväskor, tipsar Ulla-Maija Pesola – då blir det lättare att överföra språk och traditioner.

Fiske på älven, eld i kåtan eller bastubad. Barnen i Charlottendals förskola i Luleå får både ta del av sina kulturer och bada i meänkieli, samiska och finska.

Redan vid ett års ålder kan man upptäcka tecken på allvarligt utåtagerande beteende hos barn. När barnet blir äldre kan aggressiviteten leda till stora problem. Med tidiga insatser har man en chans att vända utvecklingen.

Att arbeta enskilt med varje förskola var inte att tänka på för Karlskogas fyra specialpedagoger. Istället har de involverat alla 27 förskolor för att stärka det förebyggande och främjande arbetet i kommunen.

De som jobbar i förskolan har ett starkt sug efter ny kunskap och inspiration, upplever Förskolans redaktionschef Kjell Häglund.

På Arredalens förskola i Jönköping har pedagogernas medvetenhet om undervisning och lärarens roll stärkts rejält. Detta sedan de deltog i forskningsinstitutet Ifous treåriga program Fundif – Flerstämmig undervisning i förskolan.

Forskning kan inte alltid tillämpas i förskolan. Vi behöver bli bättre på att formulera och formalisera den beprövade erfarenheten.

I begreppet ”vetenskaplig grund och beprövad erfarenhet” är det ordet ”och” som är det viktigaste, enligt Anette Jahnke, lektor i pedagogik och projek­tledare på forskningsinstitutet Ifous. Det ena kan inte ersätta det andra.

Sniglar, maskar och andra småkryp står numera högt i kurs hos barnen på Gropen Gårds förskola i Göteborg. Det beror på forskningsprojektet ULF, där förskola och forskare arbetat ihop.

Dokumentera, forska närmare verksamheten och, framför allt, förbättra förskollärarnas arbetssituation. Sedan kan vi prata om ”vetenskaplig grund” på allvar, anser forskare och förskollärare.

För att skapa en positiv och trygg introduktion behöver vi bra strategier. Vi behöver kunskap om anknytning och relationskapande och vi behöver vara eniga i våra arbetslag, tänka tillsammans kring strategier och förhållningssätt. Det skriver Josefin Malm och Sofie Källhage är båda leg. förskollärare och pedagogistor.