De modernas språkens kris är en återkommande skolnyhet. Inte minst från fackligt håll brukar det larmas om brist på språklärare och att eleverna väljer bort icke obligatoriska språkstudier. Men enligt ny forskning stämmer det inte att språkintresset är på utdöende.

Ett pågående forskningsprojekt vid Umeå universitet undersöker hur lärare i SO-ämnen hanterar kontroversiella frågor i undervisningen. Inte minst när det kommer till att möta diskussioner som rör klimatförändringar.

En av de mest centrala uppgifterna för förskolan har alltid varit att integrera barn i samhället. Christine Eriksson riktar i sin avhandling fokus på hur förskolan kan möjliggöra för barn att ta plats i offentliga rum genom att aktivt delta i och skapa det offentliga rummet.

Det finns inte ett sätt som är ”rätt” när pedagoger undervisar om evolution. Johanna Frejds avhandling visar att aktiviteters utformning och de material som används påverkar barns meningsskapande.

Kan man med hjälp av magnetkamera se aktivitetsmönster i hjärnan som kan härledas till dyskalkyli? Kenny Skagerlund, forskare vid Linköpings universitet, har fått Hjärnfondens stipendium 2020 för att undersöka det.

Den typiska eleven i Kulturskolan är en svenskfödd flicka med välutbildade, kulturutövande föräldrar. För att nå ut till fler kan man bredda utbudet – och samspela mer med andra verksamheter, visar en ny avhandling.

Vetenskapsrådet, Sveriges största statliga forskningsfinansiär, kommer att ge forskare som påverkas av den nya coronasmittan längre tid att genomföra sina projekt.

Ett nytt forskningsprojekt finansierat av Vetenskapsrådet ska undersöka vilken professionell digital kompetens lärare i förskoleklassen behöver för att kunna stödja elevernas utveckling av digitala förmågor. Delar av projektet kommer att ske i samarbete med lärare.

I denna rapport presenteras en kunskapssammanställning som inriktats mot forskning som undersöker ledarskapets betydelse för medarbetares hälsa och välbefinnande. (pdf)

Ledarskapet har stor betydelse för medarbetarnas hälsa och välbefinnande. Både genom chefens direkta agerande som ledare och genom hens indirekta påverkan på arbetsplatsen. Det visar en ny kunskapssammanställning från forskare på LiU.

En författare hjälpte forskare och doktorander vid institutionen för idé- och lärdomshistoria i Uppsala att utveckla sitt språk. Det resulterade inte bara i bättre texter – utan även i fler beviljade ansökningar. 2019 blev institutionens bästa år någonsin vad gäller forskningsbidrag.

Kollegialt lärande i förskolan – det är fokus för det nystartade praktiknära forskningsprojektet som Örebroforskaren Karin Alnervik bedriver i samarbete med Askersunds kommun. "Målet är att hitta fungerande strukturer och former för kollegialt lärande som leder till utveckling av verksamheten", säger hon.