Många elever tycker det känns läskigt och motigt att delta muntligt i engelskundervisningen. Dessutom är det vanligt att talängsliga barn lastar sig själva för sina svårigheter. Det visar ny forskning från Stockholms universitet.

Skolverkets rekommendation att elever bör få visa sina kunskaper på sitt starkaste språk efterlevs inte. Resultatet blir att såväl nyanlända elever som högpresterande elever i engelsktalande skolor betygsätts på orättvisa grunder. Det visar ny studie.

Barn som lider av ensamhet på fritids försöker ofta dölja det, för att de skäms. Helene Elvstrand och Lina Lago som har forskat om utanförskap på fritidshem föreläser för personal om hur de kan upptäcka när barn inte får vara med att leka.

Under fem terminer mellan hösten 2016 till och med hösten 2018 genomfördes ett skolutvecklingsprojekt på en skola med knappt 1200 elever i en närförort till Stockholm. Utvecklingsprojektet leddes av artikelförfattarna och vilade på en form av kollegialt lärande med undervisningsutveckling som mål. Denna artikel bygger på en studie som genomförts i slutet av nämnda skolutvecklingsprojekt.…

Maria Hedlin, professor i pedagogik, och Eva Klope, lektor i pedagogik, ska undersöka hur gymnasieelever som läser på restaurang- och livsmedelsprogrammet, och hotell- och turismprogrammet ser på sexuella trakasserier som kan förekomma från gäster.

Påfaldende mange skolebørn med ADHD, autisme eller svag begavelse bliver ofre for et eller flere seksuelle overgreb, viser politiets anmeldelser. Familier med alkoholmisbrug og vold har sværere ved at beskytte børnene imod overgreb.

Førskolebørn med ADHD har en dårligere livskvalitet end andre børn, viser forskning. Men deres livskvalitet kan forbedres væsentligt med en målrettet indsats til forældrene. ”På lang sigt kan det have stor betydning for børnenes prognose”, siger forsker Liva Bundgaard Larsen fra Aarhus Universitet til au.dk.

Högstadieelever med funktionsnedsättning upplever att de litar mindre på sin kompetens och har sämre förutsättningar att delta i idrottsundervisningen än sina typiskt fungerande klasskamrater. Detta kan påverka såväl skolprestationerna som deras val av livsstil. Karin Bertills från högskolan i Jönköping visar i sin avhandling på problem dessa barn stöter på i idrottsundervisningen, men också på…

Samverkansprojektet ”Barn med flerfunktionsnedsättning – samspel och social inkludering” har nyligen avslutats med en rapport med samma namn. Projektet startades 2015, och var ett samarbete mellan Årstaskolan i Uppsala och forskare vid Uppsala universitet. Nina Klang är en av forskarna. Hon är lektor i pedagogik och har tidigare arbetat som lärare. (s.11)

Om barn har långvarig smärta kan det leda till funktionsnedsättning som påverkar såväl barnet som familjen i stor utsträckning. Nu visar en avhandling av Camilla Wiwe Lipsker från Karolinska institutet att mer än vart fjärde barn som söker vård för långvarig smärta också har neuropsykiatriska symtom som tyder på ADHD eller autism. (s.2)

Förståelser av normer och normkritik bygger på abstrakta föreställningar om inkludering och exkludering, men kan också vara kopplade till kroppsliga praktiker och fysiska ting. I denna studie undersöker forskare från Göteborgs universitet och Högskolan i Halmstad både de värderingsmässiga, fysiska och materiella omständigheter som skapar och omskapar normer i idrottsundervisningen.

Forskarna Sirpa Lappalainen, Mattias Nylund och Per-Åke Rosvall analyserar i denna artikel föreställningar om jämlikhet i gymnasieskolans läroplan – en jämförelse mellan Sverige och Finland från 1970- till 2010-talet.