Mer disciplin och föräldrars drömmar om en framtida internationell karriär för sina barn. Det kan förklara en av trenderna i svensk skola, att fler svenskspråkiga familjer väljer engelsk­språkiga grundskolor. Men försämrade kunskaper i svenska och stressade elever kan bli resultatet, visar språkforskaren Jeanette Toths fallstudie.

David Ryffé är verksam som lärare och forskare vid juridiska institutionen, Göteborgs universitet. Under hösten 2019 disputerade han på avhandlingen ”Omöjligt uppdrag” om styrningen av den svenska skolan och de normkollisioner som uppstår när olika värden och ideologier trängs i lagstiftningen.

”Vi behöver naturvetenskaplig kunskap för att fatta kloka beslut om hur vi ska använda våra gemensamma resurser.” Cecilia Caimans forskning om barn och hållbarhet har väckt mycket intresse.

Relationen och möjligheten till kunskapsinlärning är tätt sammanflätade i mötet mellan barn och pedagoger i förskolan. Det visar Maria Fredrikssons doktorsavhandling, som blev förra årets mest lästa avhandling på Skolportens webb.

Utmanande och kritiska elever är inte önskvärda, konstaterar Janna Lundberg i sin avhandling i vilken hon har studerat vad som händer i samhällskunskapsundervisningen på en elitpräglad gymnasieskola. Elever som vill utmana genom att ställa frågor och locka till diskussion tillrättavisas. Här handlar det istället om att fostra eleverna genom passiv lydnad till en överordnad elit.…

Barn placerade i familjehem har sämre förutsättningar i skolan än barn i genomsnitt. Men detta går att påverka positivt, visar en ny studie. Att lyckas i skolan är den starkaste kända skyddsfaktorn mot psykisk ohälsa och utanförskap senare i livet.

Den svenska skolan befinner sig i en snabb, pågående digitaliseringsprocess. Men när digitala verktyg används i undervisningen finns det en risk att just dessa verktyg och inte undervisningsinnehållet hamnar i fokus. Det visar en ny avhandling vid Göteborgs universitet.

Enligt forskning från Göteborgs universitet riskerar digitala verktyg att ges mer fokus i klassrummen än själva ämnesinnehållet.

Skärmtiden har ökat, och de nattliga meddelandena till vännerna gör att dygnsrytmen förskjuts osunt mycket om helgerna. Bland de barn som studerats syns också ett samband mellan mindre än sju timmars sömn per natt och övervikt såväl som sämre betyg.

Ett nytt forskningsprojekt ska undersöka orsaker till skolmisslyckanden, vilka konsekvenser skolmisslyckanden får och hur de kan förhindras. Projektet har beviljats 15 miljoner kronor och ska pågå i fyra år.

Ett nytt forskningsprogram ska utveckla metoder som möjliggör att fler ungdomar i socioekonomiskt utsatta stadsdelar lyckas i skolan och därmed ges bättre framtidsutsikter. Programmet har beviljats 12,6 miljoner och ska pågå i fyra år.