Uppsala kommun är med i ett forskningsprojekt med Sveriges lantbruksuniversitet för att minska matsvinnet i skolorna.En viktig del av projektet är att involvera eleverna berättar kommunens måltidschef Anders Sundin.

 Det tar i snitt tre år från symtom till diagnos – en evighet i ett barns liv. Professor David Mataix-Cols forskar om tvångssyndrom­ och understryker skolans centrala roll.

Svensklärare begränsas i sin läsundervisning av matriser, kunskapskrav och prov, enligt en ny doktorsavhandling om pedagogiskt arbete.

Hej Helena. Din avhandling om matematik är utsedd till Skolportens favorit. Grattis! Hur känns det – och har du firat? "Det känns jätteroligt! Jag har förstås skålat i bubbel!" säger forskaren Helena Vennberg.

Knowing how this concept has evolved in education research shows us good ways to raise teachers’ confidence now.

För att öka intresset och förmågan att ta till sig nya kunskaper används allt oftare inslag från spelvärlden i utbildningar, fortbildningskurser och kompetensutveckling. En ny pilotstudie från Göteborgs universitet, som undersökt uppfattningar om så kallat spelifierat lärande, visar att återkoppling i form av att nå nya nivåer och vinna medaljer uppfattades som innovativt och engagerande.

Tonåringar som upplever psykiska problem i högstadiet löper större risk att varken vara få jobb eller skaffa sig utbildning som unga vuxna, visar en ny svensk studie.

The findings of this study suggest that concern, worry, and stress related to school violence or shootings may be risk factors for internalizing problems among adolescents, with variation in the strength of the association by race/ethnicity. (pdf)

Lektioner i positiv psykologi får elever att må bättre. Det visar ny forskning. "Hos oss i Finland är barnens välbefinnande tydligt inskrivet i läroplanen", säger Åse Fagerlund, barnpsykolog och doktor i neuropsykologi.

Det finns skillnader mellan lärares uttalade intentioner och hur de förverkligar dessa i interaktion med eleverna. Det visar Andreia Balans senaste studie: Relationen mellan lärares intentioner och deras respons till elever – En studie om återkoppling som stöd för matematisk resonemangsförmåga på mellanstadiet.

Forskarna Maria Hjalmarsson, Birgitta Ljung Egeland och Peter Carlman berättar om ett pågående aktionsforskningsprojekt, vars syfte är att förstå och utveckla kunskap i fritidshem. Utgångspunkt tas i det i läroplanen utpekade centrala innehållet lekar, fysiska aktiviteter och utevistelse. (webb-radio)

I avhandlingen ”Participation and ICT: Students with special educational needs in upper secondary school” har Moa Yngve från Linköpings universitet undersökt drygt 500 gymnasieelever i behov av stöd. Hon har bland annat studerat hur en individuellt utformad IKT-intervention påverkar hur delaktiga gymnasieelever är i skolan. (s.13)