Tre år efter den omtalade boken ”Pojkar i skolan” kommer forskaren Fredrik Zimmerman med en ny bok på samma ämne. Den erbjuder en helt annan bild av vad pojkar behöver för att lyckas bättre med sina studier.

I den här rapporten sammanfattar och kommenterar vi en forskningsöversikt om lärares professionella utveckling och lärande inom ramen för kollegiala samarbeten. (pdf)

Vad menar man när man pratar om kollegialt lärande? Det handlar dels om olika former av samarbeten som kan vara mer eller mindre gynnsamma, beroende på vad man vill uppnå. Och dels handlar det om att själva lärandet i de olika konstellationerna kan ske på olika sätt.

I den här rapporten sammanfattar och kommenterar vi en systematisk forskningsöversikt där skrivandets och texternas innehåll och funktion sätts i fokus. De framträdande forskningsresultaten, att skrivande förbättrar elevers ämneskunskaper jämfört med undervisning som har mindre fokus på skrivande, är därför särskilt relevanta för lärare. (pdf)

Elever som läser svenska som andraspråk i lågstadiet har inte bara mindre ordförråd och sämre läsförståelse, de har också svårare med avkodningen. Det visar en studie av 46 000 barn från hela landet.

En av fyra elever i nian kan inte ge ett bra svar på varför Förintelsen ägde rum. De kan rada upp detaljer på det nationella provet, men inte ge den historiska kontexten. Det säger forskare som har utformat provet.

För elever kan det vara svårt att förstå det förflutna och få en känsla för historiens tid och rum. Men, med hjälp av skönlitterära berättelser har eleverna möjlighet att identifiera sig med karaktären i boken och på så sätt leva sig in i andra tidsepoker. Det menar forskare från Högskolan i Kristianstad.

Andra världskriget och Förintelsen väcker stort intresse inom såväl historieämnet som inom kulturen. Svenskar kan mycket om det, ändå är frågan i skolans nationella prov om orsaker till Förintelsen en som många elever misslyckas med, visar en ny studie. Resultatet ställer frågan ”Vad kan vi lära av historien?” på sin spets.

Hur får vi mer ordning och reda i skolan? Hur skapar vi en trivsam undervisningsmiljö i klassrummen utan stök, där eleverna lär sig vad de ska och ingen slås ut. De här frågorna har Martin Karlberg studerat i över 20 år. Nu drar han igång ett forskningsprojekt där 100 skolor runt om i landet ska…

Skolan måste möta samtidens krav och låta elever läsa mer ljudböcker. Det tycker forskaren Maria Engberg – trots att en av hennes studier visar att elever saknar verktyg för att ta till sig en berättelse enbart genom att lyssna. Men det går att råda bot på, menar hon.

Deltagare i livskunskapskurser har ökat sitt välbefinnande och fått framtidshopp. Det framgår i en forskningsrapport.

Lärares muntliga berättande i klassrummet kan väcka elevernas intresse, ge nya perspektiv på ämnesinnehållet och stärka relationen mellan lärare och elever. Det visar en avhandling från Göteborgs universitet.