Just nu pågår en utlysning av ULF-medel i Göteborgsregionens förskolor och skolor. ULF-forskning genomförs i samverkan mellan akademin och förskole- eller skolverksamhet. Flera av forskningsskisserna har skickats in av lärare och rektorer och kan resultera i forskningsprojekt. Vilka som beviljas medel meddelas i slutet på april 2024.

Att få in träning av muntliga språkfärdigheter i engelska och moderna språk är ofta en utmaning för lärare. Ny forskning av Elin Ericsson visar att AI-baserad konversationsträning kan vara ett stöd i elevernas lärande. Mest uppskattades de digitala ”samtalskompisarna” av elever med lägre betyg.

Fem lärosäten kraftsamlar nu för att ta fram ny forskning om hur skolor och förskolor med stora utmaningar ska kunna ge alla barn en likvärdig utbildning. Men redan i höst kommer seminarium att ges utifrån den forskning som redan finns.

Barn som har ett annat modersmål än svenska är mindre delaktiga i fri lek än andra barn i förskolan. Det visar en studie av 78 avdelningar. "Mönstret var tydligare än vi hade trott", säger forskaren Frida Åström. Barn i behov av särskilt stöd visade däremot inte lägre delaktighet än andra barn.

Glosträning och ordinlärning har kommit i skymundan i engelskundervisningen, menar forskaren Denise Bergström som granskat läromedel och intervjuat lärare. Hon har ett tydligt budskap: "Våga fokusera på ordkunskap, det finns inget fult i det!"

Många skolor får det allt svårare att skapa de förutsättningar som krävs för att alla elever ska nå utbildningsmålen. Stockholms universitet startar nu tillsammans med fyra andra svenska lärosäten en forskningssatsning med fokus på skolverksamheter med stora utmaningar.

Äntligen är Lärare & Forskning här! En ny sajt som ska göra forskning om undervisning och lärande tillgängligt, begripligt och användbart för dig som lärare samt för en bredare allmänhet.

Samhället förändras snabbt men utbildningen hänger inte med. Detta är en verklighetsbeskrivning som har funnits inom musiklärarutbildningen i årtionden. När högskolorna strävar efter modernisering, slits lärare och studenter mellan nyttotänk, bildningsideal och krav på vetenskaplighet. Det visar ny forskning från Göteborgs universitet.

Ämnet för Josefin Nilssons avhandling är högaktuellt idag. I avhandlingen får man en djupare förståelse för den komplexitet som präglar kompetensutveckling och lärares didaktiska förändringsprocesser, inte minst i relation till arbetet att stärka likvärdigheten för nyanlända elever.

Elever i grundskolan är vana vid att samarbeta och att dela information digitalt. Utan lärarnas vetskap utvecklar de olika informella strategier för att hjälpa varandra med skolarbeten som övningar, uppsatser och nationella prov. Problemet med detta är inte bara att betygen blir orättvisa utan även att de elever som behöver hjälp inte upptäcks.

Anette de Ron har en bakgrund som matematiklärare på lågstadiet och högstadiet. Sedan flera år har hon även undervisat på lärarutbildningen vid Stockholms universitet. I sin avhandling undersöker hon fenomenet problemlösning inom matematik. Vad innebär det – och vad gör det med oss?