Det finns stöd i forskning och många fördelar med gemensamt lärande, likt det som införts på skolor i Ängelholms kommun. Det enligt Robert Walldén, Malmö universitet.

Kroppsligt lärande i undervisningen kan bidra till barns och elevers språklärande – samtidigt som de upplever lärandet som mer lustfyllt. Det visar en systematisk forskningsöversikt från Skolforskningsinstitutet.

Aggressiva mejl från föräldrar, negativa omdömen och exponering på nätet och lärare som filmas i klassrummen för spridning i sociala medier. Nu har forskare i Malmö skapat en verktygslåda för att förebygga digitala aggressioner mot skolledare och lärare.

Mötet är centralt som pedagogiskt verktyg för lärare på folkhögskola. Men om deltagaren gör motstånd i att mötas kan det skapa en vilsenhet i lärarens pedagogiska praktik. Det visar forskaren Filippa Millenberg i en avhandling om undervisning på hantverkskurser.

Sedan 2019 har skolförvaltningarna i Malmö stad tillsammans med Malmö universitet arbetat för att bygga upp en forskningsmiljö i samverkan mellan kommunen och lärosätet. Nyligen träffades forskare som arbetat med projekt inom forskningsmiljön tillsammans med andra intresserade för att utbyta erfarenheter kring praktiknära forskning och diskutera hur forskningssamverkan kan utvecklas.

Det råder brist på disputerande småbarnspedagoger på svenska i Finland. Men tack vare en fin donation kan man nu vid Åbo Akademi glädja sig åt säker finansiering för åtta doktorandplatser på området.

Satsningar på kunskap som främjar ett jämlikt och socialt hållbart samhälle, det är utgångspunkten i Fortes förslag till regeringens forsknings- och innovationspolitik. Bland annat vill forskningsrådet se en långsiktig satsning på forskning om barn och ungas uppväxtvillkor.

De elever som inte har en känsla för rum och tid, och rumtid, får betydligt svårare att lyckas i naturvetenskapliga ämnen, enligt forskaren Urban Nilsson som är mitt uppe i ett forskningsprojekt om storlek och skala i universum.

Digitaliseringen har revolutionerat vårt samhälle, från hur vi arbetar till hur vi lär oss. Men hur påverkar denna teknologiska omvandling lärarutbildare och deras förmåga att förbereda framtidens lärare? En ny avhandling från Högskolan Väst granskar just detta.

Karin Nilsson är logoped i botten och arbetade med dyslexiutredningar när hon började intressera sig för läsforskning. 

Forskningen leds av docent Gunnel Östlund tillsammans med forskare från två akademier vid Mälardalens universitet (MDU): Akademin för hälsa, vård och välfärd, och Akademin för utbildning, kultur och kommunikation. Studien sker inom ramen för Mälardalens universitets övergripande tema Hållbar uppväxt och omfattar tre delstudier under tre år.

Att många elever har problem med inlärning av kemi i skolan är väldokumenterat inom forskningen. Men vad beror det på? Det kartlägger Ylva Hamnell-Pamment i sin avhandling Sensemaking in chemistry at upper secondary school, vid Institutionen för utbildningsvetenskap vid Lunds universitet.