Andrea Schalley, professor i engelsk språkvetenskap vid Karlstads universitet, får 6 663 000 kronor i projektbidrag från Vetenskapsrådet för det fyraåriga forskningsprojektet ”Svenska eller engelska? – Språktycke och -färdigheter hos högfungerande elever inom autismspektrumtillstånd”.

Elever som har svårt med svenska språket är ofta de som också har svårast att förstå kemi, visar ny forskning. Det gäller även elever som lär sig utantill eller på andra sätt tar till sig kemiämnet på ett ytligt sätt – oberoende av hur bra de behärskar svenskan.

Att undervisa om nervsystemet är svårt och ofta något som brister. Främst på grund av dess komplexitet, men också på grund av läromedlens utformning och en traditionsbunden undervisning, enligt två forskare.

De flesta vet vad tallriksmodellen är. Ändå är den en doldis i skolforsknings­sammanhang, enligt forskaren Gita Berg som har undersökt hur tallriksmodellen används som didaktiskt verktyg i hem- och konsumentkunskap.

Särskild begåvning borde vara en tillgång – men skolpersonal och rektorer fokuserar snarare på svårigheter och problem, enligt en ny avhandling.

Stora delar av den svenska skolan bygger på myter och pseudovetenskap. Det hävdar tre renommerade kognitionsexperter. En av orsakerna till flera av skoltrenderna kan vara rädsla för att såra någon elev.

Elever som har bedömts behöva stöd blir sällan bemötta på sin egen kunskapsnivå i klassrummet. Där får de klara sig själva. Men det här är inte ­lärarnas fel, enligt forskaren Helena Sjunnesson som har försökt ta reda på var i kedjan det brister.

Tre experter i kognitionsvetenskap dömer ut stora delar av den nuvarande undervisningen. "Den bygger på myter om hjärnan och är pseudovetenskaplig, ibland även vetenskapsfientlig", säger Agneta Gulz, professor vid Lunds och Linköpings universitet.

Ingen eller väldigt begränsad skärmtid för små barn, manar Barnläkarföreningen. Men hur påverkas barns utveckling egentligen av skärmar?

Danmarks Frie Forskningsfond har uddelt godt 40 mio. kr. til 11 forskningsprojekter om læring og trivsel i folkeskolen, og hvordan man kan skabe stærkere forskningsmiljøer for erhvervsuddannelserne.

Testbaserat lärande är en metod för inlärning som visat sig fungera. Men att implementera den i skolorna är svårt. "Det finns flera faktorer till det", säger Umeåforskaren Frida Bertilsson.