Elever som presterar på en låg nivå i skolan har allt sämre psykisk hälsa. Det visar ny forskning gjord vid Umeå universitet. "De dör i högre grad", säger docenten Björn Högberg.

Skolforskningsinstitutet arbetar just nu med en systematisk forskningssammanställning om kontroversiella frågor i undervisningen. En av de preliminära frågorna som sammanställningen ska besvara är vilka didaktiska handlingsalternativ som lärare använder för att hantera och undervisa om kontroversiella frågor relaterade till religion och livsåskådning.

Läraren har stor betydelse för elevers hälsa, visar internationell forskning. Men i svenska gymnasiers elevhälsoplaner är lärarens roll i hälsofrämjandet otydlig, visar en studie där 26 gymnasieskolors planer har analyserats.

Att skapa goda relationer med och mellan elever, utjämna ojämlikheter och stötta de som behöver det, utan utpekande, är tre strategier som lärare i idrott och hälsa använder för att inkludera och skapa social rättvisa i undervisningen.

Att undervisningen i skolan ska vara hälsofrämjande är alla överens om, men forskningsresultaten om hur det ska gå till är begränsade. "Det saknas genomgripande studier som följer upp elever under en längre tid", säger professor Mikael Quennerstedt.

Det ökande antalet elever med problematisk skolfrånvaro ställer högre krav på lärares relationskompetens och förmågan att motivera elever. Utbildning i motiverande samtal kan ge lärare konkreta verktyg, skriver forskaren Martina Jordan, doktorand i pedagogiskt arbete, Karlstads universitet.

Ylva Novosel är aktuell med en doktorsavhandling om flerspråkiga barns möjligheter att använda alla sina språkliga resurser i förskolan.

Vetenskapsakademien tilldelar nu ett projekt för att studera inlärningssvårigheter hos barn med intellektuell funktionsnedsättning två miljoner kronor ur Aktiestinsens stiftelse. Bakom projektet finns Johan Lundin Kleberg, docent vid psykologiska institutionen på Stockholms universitet.

Barn med utländsk bakgrund och barn med autism känner sig oftare exkluderade på skolgården. Men så skulle det inte behöva vara, menar forskaren Michelle Bergin som studerat hur barns rätt till lek och inkludering kan garanteras på rasterna.

Torben Freytag har arbetat som bild- och svensklärare i högstadiet i många år, och på senare tid även som lärarutbildare på SU. Han har också en bakgrund som musiker. I början av juni presenterade han sin licentiatuppsats, där han fördjupar sig i frågor som han själv har stora erfarenheter av.

Många lärare i naturvetenskapliga ämnen är fast i en akademisk tradition med faktakunskap i fokus, konstaterar Lina Varg i en ny avhandling. "Om de får bättre möjligheter till samarbete mellan stadierna och utformar sina lektioner på ett friare sätt kan de skapa en undervisning som passar dagens samhälle bättre", säger hon.

När ämnet idrott och hälsa fick 100 fler timmar per läsår 2019 började många skolor samarbeta mer intensivt med lokala idrottsföreningar. Forskaren Louise Lindkvist ser en fara i detta. "Det är problematiskt när en extern aktör får en så central roll i att forma undervisningen".