Skolor, särskilt i multikulturella eller socioekonomiskt utsatta områden, behöver ökade möjligheter att anställa personal med andra kompetenser än lärarkompetens, inte minst kompetenser i att bygga relationer mellan elever och föräldrar, och kanske även kompetens att integrera “svenska” elever bättre i sammansatta skolmiljöer. I Malmö görs nu ett försök med elevkoordinatorer för sociala och relationella uppgifter…
I en artikel av Eva Leffler och Gunilla Näsström undersöks vilka konsekvenser entreprenöriellt lärande kan få för olika undervisningsmetoder. Resultatet visar bland annat att undervisning som involverar samhället har positiva effekter på elevers lärande.
Om att vända motgång till framgång. När Nossebro skola i Essunga kommun jämfördes med landets skolkommuner hamnade man näst längst ner på listan. Möt Johanna Lundén, rektor för Nossebro skola (webb-tv).
Elever ska i första hand gå i sin ordinarie klass men ibland kan det behövas särskilda undervisningsgrupper för elever med stort stödbehov. Men att använda särskilda undervisningsgrupper kräver noggranna avvägningar, visar en ny studie från Skolverket.
Cecile Wrights artikel är ett inlägg i debatten om underpresterande svarta elever i brittiska skolor. Författaren menar att den nyliberala utbildningspolitiken som förs i Storbritannien, med sin betoning på konkurrens och valfrihet, har förvärrat redan befintliga ojämlikheter.
I sin artikel diskuterar Yvonne Leeman och Sawitri Saharso frågor om utbildning, identitet och delaktighet i ett mångkulturellt samhälle. Författarna jämför forskningen de gjorde i Nederländerna för 30 år sedan med dagens forskning i ämnet.
I sin artikel diskuterar Mattias Nylund relevansen av klass i utbildningspolitik och forskning när det gäller gymnasieskolans yrkesutbildning i Sverige.
En undersökning om användning och upplevelser av digitala verktyg bland barn i åldrarna noll till sex år i Norge visar att 65 procent av barnen har använt datorer och 60 procent har använt lärplattor i hemmet innan de når en ålder av sex. I denna artikel identifierar Tove Lafton vad som är avgörande för utvecklingen av fältet av digitala metoder på förskolor i dag.
En vanlig uppfattning i debatten om det fria skolvalet är att segregation kan brytas genom att elever från förorterna har möjlighet att lämna sina bostadsområden. Men många elever som valt skolan i innerstaden byter tillbaka till sin gamla gymnasieskola. En anledning är en stark känsla av utanförskap, visar en artikel i tidskriften Educare.
Oroliga, otrygga, okoncentrerade och aggressiva elever innebär en stor utmaning för nästan alla lärare. Skolledningens roll är avgörande för de skolor som varit framgångsrika i sitt bemötande av elever med svårigheter, visar Hans Larssons och Claes Nilholms artikel.
Frågan om intelligensmätningar har länge varit ett hett debatterat ämne, särskilt från slutet av 1960-talet och framåt. Diskussionen har bland annat handlat om vilka konsekvenser som mätningarna haft för olika grupper i samhället. I Thom Axelssons artikel analyserar han debatten om dessa mätningar.