Syftet med studien var att undersöka om ett nytt pedagogiskt arbetssätt med musiksamspel och dramatiserat berättande – Multisensoriskt musikdrama (MSMD) – var effektivt när det gäller att stödja engagemang och uppmärksamhet hos elever som har flerfunktionsnedsättning i anpassad grundskola.

The paper responds to the need to improve universal wellbeing education by investigating the underexplored intersection of arts-based practices and wellbeing education in secondary schools.

This research project explores the use of ‘happy accidents’ as agents for facilitating more meaningful and critical exploration in secondary school art.

Ämnesövergripande samarbeten mellan praktisk-estetiska och teoretiska ämnen har utforskats och kommenterats av lärare och skolledningar. Men vad säger eleverna själva? "De tycker att kunskaperna stannar kvar bättre", konstaterar forskaren och läraren Torben Freytag.

Torben Freytag har arbetat som bild- och svensklärare i högstadiet i många år, och på senare tid även som lärarutbildare på SU. Han har också en bakgrund som musiker. I början av juni presenterade han sin licentiatuppsats, där han fördjupar sig i frågor som han själv har stora erfarenheter av.

Varför ges inga läxor i slöjd? Jo, för att verktyg och material ofta saknas i hemmet. I Finland tvingade pandemin fram nya arbetssätt. Skolorna stängdes och eleverna fick arbeta med det som fanns hemma. Forskaren Mia Porko-Hudd tror att hemuppgifter är här för att stanna.

Volym, omkrets och sömsmån. Matematiskt tänkande är ständigt närvarande i slöjdarbetet, men tyvärr har många elever svårigheter att tillämpa sina matematikkunskaper i slöjden, enligt forskaren Åsa Hjelm.

All forskning säger att barnens språkutveckling förstärks med hjälp av musik och rörelse. Projektet Små barns skapande vill visa hur språkutveckling, social utveckling och estetiskt skapande kan gå hand i hand. Projektet har skapat ett digitalt läromedel som kan användas i det dagliga arbetet.

Det behövs mer forskning om hur barn tolkar sin omvärld i bilder, anser professor emerita Karin Aronsson, som är aktuell med en bok i ämnet: Att läsa barns bilder.

Et norsk studie har undersøgt virkningen af brede billedkunstneriske og musiske udtryksformer ud til de mere teoretiske fag som matematik og samfundsfag i udskolingen. Udover motivation og glæde var den gennemgående tilbagemelding fra eleverne klart mindre negativ stress.

Enligt professorn Karin Aronsson kan vi lära oss mycket om barn genom att studera deras teckningar. Men tyvärr tar vi sällan tillvara på deras slagkraftiga sätt att analysera sin omvärld. Så vill Karin Aronsson bidra till förändring med sin nya bok ”Att läsa barns bilder”.

Having students collaborate on writing a play is a hands-on way to unlock creativity while reinforcing concepts and skills in language arts and other classes.