Lektioner i positiv psykologi får elever att må bättre. Det visar ny forskning. "Hos oss i Finland är barnens välbefinnande tydligt inskrivet i läroplanen", säger Åse Fagerlund, barnpsykolog och doktor i neuropsykologi.

Motion och fysisk aktivitet förbättrar både adhd-symtom, funktionsnivå, barnens exekutiva funktion och psykiskt mående, visar studier från Lunds universitet. Bättre stöd i skolan och hemma skulle också förbättra barnens livskvalitet.

Children who took the tests said they did not experience any significant change in how they felt about themselves in the weeks surrounding the tests.

Ungdomar har klarat pandemins restriktioner bättre än förväntat. En förklaring kan vara vanan vid kontakter på sociala medier. En tredjedel av ungdomarna har dessutom blivit mer fysiskt aktiva.

I sin avhandling har Sofia Hammarström studerat hur man kan identifiera sexuellt riskutsatta unga och utvecklat en metod som hon har testat på tre ungdomsmottagningar. Metoden har redan börjat implementeras på ungdomsmottagningar i Sverige.

Irena Makower, docent i psykologi och psykoterapeut, har en rad konkreta tips som kan hjälpa dig att stötta dina elever på vägen från den dåliga perfektionismen mot ökad självkännedom.

När idealet är att vara perfekt kan stress, ångest och psykisk ohälsa bli följden. Prestationen blir som en beroendeframkallande drog. Forskning, som den psykologen Irena Makower arbetar med, visar att det bästa sättet att möta detta är att samtala i klassrummet om bland annat drivkrafter.

Lagarbete och schemalagda möten har lyft elevhälsan på Änglandaskolan i Örebro. Systemet har till och med fått ett namn – ESIT, ”Elevsamverkan i teamet”.

I denna studie beskrivs skolsköterskors erfarenheter av att stödja elever med neuropsykiatriska funktionsnedsättningar, NPF. Studien belyser skolsköterskors betydelse för att identifiera särskilda behov hos elever med NPF vilket kan främja en hälsosam inlärningsmiljö för alla elever.

Særlig jenter ble mye mer stressa og mindre glade da de fikk karakterer.

Sammanställningen visar att kunskapen om den psykiska hälsan, och hur den tar sig uttryck bland barn och elever med funktionsnedsättning i skolan, många gånger är alltför gene­rell.(pdf)

Nu finns en kunskapssammanställning inom området psykisk hälsa hos barn och elever med funktionsnedsättning. Den visar att elever med funktionsnedsättning trivs i mindre utsträckning i skolan. De har även mer olovlig frånvaro än elever utan funktionsnedsättning.