En ny internetbehandling ska hjälpa traumatiserade barn. Det kan bland annat handla om barn som upplevt krig men även våld i familjen, sexuella övergrepp eller skjutningar.

Efter pandemin har övervikt och fetma minskat bland barn i Sverige, men fortfarande finns skillnader. Fler barn med övervikt finns i regioner med många ensamstående föräldrar, låg utbildningsnivå och sämre inkomst.

This study investigates the long-term associations between students’ social responsibility goals, academic achievements, and psychosomatic problems and gender differences in these associations.

This study contributes to understanding the long-term development of burnout dimensions across students in general upper secondary education and of support, engagement, and gender as factors that contribute to this development.

I våras lanserades ett nationellt vårdprogram för cancerrehabilitering av barn och ungdom, som syftar till att förbättra livskvaliteten för cancerdrabbade barn och unga. Malin Lönnerblad vid Specialpedagogiska Institutionen på Stockholms universitet forskar om barn med cancer inom utbildningssystemet. Det här är hennes råd till dig som arbetar inom förskola, skola och elevhälsa. 

The paper responds to the need to improve universal wellbeing education by investigating the underexplored intersection of arts-based practices and wellbeing education in secondary schools.

Ett nytt forskningsprojekt ska undersöka hur skolmiljön påverkar elevers hälsa och framtida livschanser. Projektet är tänkt att förbättra skolklimat och prestationer genom att identifiera risker och skyddsfaktorer.

Norske ungdomsskoleelever som har opplevd seksuell trakassering, har høyere nivåer av depresjon og ensomhet, og lavere nivåer av selvfølelse og velvære.

Allt fler får diagnosen adhd. Ändå är det fortfarande många flickor och kvinnor som faller mellan stolarna och inte får den hjälp de behöver – på grund av att forskningen länge enbart fokuserade på pojkar.

Att som tonåring en gång blivit sexuellt trakasserad av en jämnårig ökar risken för att det händer igen. Detta gäller lika mycket under fritidsaktiviteter som i skolan. Bättre insikter bland lärare, fritidsledare och andra vuxna kan öka chanserna att bryta mönstret tidigt. Det visar en studie från Göteborgs och Örebro universitet.

Förskolan har en unik möjlighet att främja barns psykiska och fysiska hälsa. De positiva effekterna är starkast för de barn som behöver det mest. Men dessa barn går oftare på en förskola där verksamheten håller otillräckligt kvalitet – eller går inte på förskola alls.

Forskarar har sett på kva som kjenneteiknar elevar som slit med ufrivillig fråvær frå skulen.