Stefan Lundström och Anette Svensson har gjort en kvantitativ undersökning av hur gymnasieungdomar i årskurs två konsumerar och producerar fiktion, i skolan och på fritiden. Studien visade att kvinnor läste mer skönlitteratur och män spelade mer spel.

Hur uppfattar pedagoger i förskolan att de nås av forskning och vetenskapligt grundad kunskap? Det är en av frågorna som Jenny Wolf undersöker i sin artikel i Didaktisk Tidskrift.

Vilken roll kan en pekdator eller lärplatta ha för språkinlärning och skrivkunnighet i förskolor? Det undersöker författarna i denna artikel, där de har analyserat samtal som uppstått under barnens användande av surfplattor på en mångkulturell förskola.

I denna artikel skriver författarna om forskningsprojektet "En dator - en elev", där elever i mellanstadiet använde datorer i undervisningen. Istället för att teknologin användes för att uppnå vissa mål, blev användandet av datorer ett mål i sig.

En undersökning om användning och upplevelser av digitala verktyg bland barn i åldrarna noll till sex år i Norge visar att 65 procent av barnen har använt datorer och 60 procent har använt lärplattor i hemmet innan de når en ålder av sex. I denna artikel identifierar Tove Lafton vad som är avgörande för utvecklingen av fältet av digitala metoder på förskolor i dag.

Hur används digitala pedagogiska verktyg i förskolan? Det diskuterar Nina Bølgan i sin artikel i Nordic Journal of Digital Literacy, en tidskrift som riktar sig till alla som är intresserade av pedagogik och IKT.

Vilka fördelar och nackdelar finns det med att läsa skönlitterära texter för elever som studerar gymnasieämnena biologi och naturkunskap? Denna undervisningsmetod diskuterar Roland Jakobsson i sin artikel.