Nina Odegards artikel fokuserar på skräpmaterial och hur det uppmuntrar barn att leka och bygga utan att behöva namnge, definiera eller märka konstruktioner. Artikeln behandlar också hur pedagogernas förväntningar kan störa denna kreativa och övergående process.

Begränsad tillgång till kvalitativ forskning är ett allt vanligare hinder inom både grundutbildning och forskarutbildning. Denna uppsats undersöker metoder som forskare, däribland studenter, använder för att få tillgång till datainsamling inom deras ämnesområden.

Anne Lise Nordbøs artikel handlar om skapandet av en gemenskap mellan lärare-aktörer och småbarn-åskådare i en performativ händelse.

Att få berätta sagor och händelser av olika slag, och att lyssna till andra som berättar, ger barn möjlighet att utveckla språkfärdigheter som är betydelsefulla för lärande senare under skoltiden. Det skriver Åsa Wedin och Eva von Walter i sin artikel.

Hur delger handledarna sitt yrkeskunnande till lärarstuderande under den verksamhetsförlagda delen i lärarutbildningen? Det undersöker författarna i denna artikel.

Vilka fördelar och nackdelar finns det med att läsa skönlitterära texter för elever som studerar gymnasieämnena biologi och naturkunskap? Denna undervisningsmetod diskuterar Roland Jakobsson i sin artikel.

Den här artikeln handlar om datorspelens pedagogik: Hur är den uppbyggd, vilka pedagogiska principer bygger den på och går det att överföra den till skolmiljöer? Finns det en pedagogisk innovation i spelen som i överförd mening skulle kunna få unga att sitta med sin matematikläxa i timmar varje dag?

Syftet med denna vetenskapliga artikel är att, utifrån VFU-handledares kontext och beskrivningar, förstå vad som utgör kärnan i begreppet beprövad erfarenhet.

Kan lärarstudenter skärpa "den praktiska blicken" med metoder, designade för att ge handledarna skärpt förmåga att styra uppmärksamheten mot de praktiska och så kallade tysta delarna av det egna kunnandet? Det undersöker artikelförfattarna i denna artikel.

Hur synliggörs undervisningspraktikens innehåll i lärares frågor och diskussioner i processhandledning i grupp? Det har Ingrid Nilsson och Ewa Wictor undersökt i ett forskningsprojekt.

Tack vare digitala medier har nya plattformar för det politiska samtalet uppstått. Erik Andersson skriver i sin artikel "The Political Voice of Young Citizens. Educational conditions for political conversation – school and social media" om var, när och hur den politiska diskussionen tar plats.

Johan Liljestrand analyserar i sin artikel ICCS-studiens användande av diskussioner om sociala och politiska frågor, och problematiserar frågan genom en kvalitativ analys av faktiska diskussioner i klassrummet.