Elever på yrkesprogram har inte bara färre timmar samhällskunskap än elever på högskoleförberedande program, de har också en annan typ av undervisning. "Hur ska de kunna fostras till demokratiska medborgare när de inte behöver lära sig om politiska ideologier?" frågar sig forskaren Evelina Möllenborg.

Elever på yrkesprogram lär sig mindre om ideologier, kritiskt tänkande och analys på samhällskunskapen än eleverna på högskoleförberedande program.”Det blir ju som att gå och rösta i politiska val med förbundna ögon” säger pedagogikforskaren Evelina Möllenborg från Linnéuniversitetet (webb-radio).

Forsker Kjersti E. Dahl ber lærere oppfordre til mer debatt i klasserommet.

I studien undersöks hur lagstiftare, centralbyråkrater och närbyråkrater tolkar skollagens formulering om att utbildningen ska vila på vetenskaplig grund. Ett särskilt fokus riktas mot utbildning om värden. (pdf)

Skollagens skrivning om att utbildningen ska vila på vetenskaplig grund är svårtolkad när det kommer till undervisningen om värden som demokrati och hållbarhet visar två forskare vid Göteborgs universitet som fått forskningsbidrag från IFAU.

I denna systematiska översikt sammanställs forskning om vilka arbetssätt i undervisningen som främjar elevers demokratilärande. (pdf)

Ett öppet klassrumsklimat där elever bjuds in att fråga, diskutera och komma med synpunkter på ämnesinnehållet är det i särklass viktigaste för att skapa förutsättningar för demokratilärande – oavsett skolämne. Det säger forskare som var med och tog fram Skolforskningsinstitutets forskningssammanställning.

Mänskliga rättigheter är mer än allas lika värde. ”Undervisningen behöver också innehålla vilka skyldigheter samhället har gentemot oss”, säger Frida L Nilsson, som skrivit en avhandling om mänskliga rättigheter som kunskapsinnehåll i skolan.