Vi samtalar ofta om barns lärande, men om det inte syns i våra dokumentationer, då skriver vi förgäves, menar Maria Erlandsson, rektor i Uppsala.

Ett ökat fokus på skolliknande undervisning i förskolan kräver ordentlig reflektion över vad syftet med förskolan egentligen är. Förskolan bör vara något annat än en verksamhet som ska förbereda barnen för en framtida skolgång, skriver Emelie Nilsson och Therese Lindgren vid Malmö universitet

DEBATT: Elever med stort læringspotensial finnes, uansett hva enkelte akademikere ønsker å overbevise oss om.

Kan satsningar på relationen lärare-elev främja lärandet och därmed öka resultatet i skolan? En rimlig tanke för de flesta, samtidigt svår att uppnå. Hur kan relationen lärare-elev förbättras och hur kan vi egentligen veta att resultatet i skolan har ökat på grund av det? skriver Michael Dahlman, psykolog Örebro kommun.

Malin Tväråna verkar läsa in saker som inte finns i min text, skriver Eva-Lotta Hultén i en debattreplik. Vi har verkliga problem med ökad radikalisering bland unga och ointresse för att träna elever i demokratiarbete. Vi delar dock synen på utbildning som en viktig demokratisk praktik där unga bör få kunskaper i att diskutera reella…

Vad är det som utgör själva centrum i undervisningen, frågar sig Henrik Birkebo.

Vi närmast översköljs av forskning om hjärnan i offentligheten. Samtidigt finns det dom som menar att skolan stänger ute denna kunskap. Hur går det ihop, frågar sig Eric Cardelús.

Ibland får jag känslan av att kollegial fortbildning anammades så fort av många huvudmän för att det inte kostar så mycket pengar, skriver vår krönikör Anna Persson.

Fjernundervisningen på de gymnasiale uddannelser viste fordele og ulemper ved den virtuelle undervisning. Men de positive erfaringer risikerer at drukne i en polariseret diskussion af, om vi skal have mere eller mindre virtuel undervisning, skriver seniorkonsulent Anne Katrine Kamstrup.

Bildning som ideal öppnar upp för meningsfullt lärande, kreativitet och etiskt-kritiskt handlande, skriver Jesper Sjöström och Ruhi Tyson i en replik på Jakob Billmayers text om bildning som problematiskt begrepp.

Kunskapsresultatens nedgång i svensk skola skylls inte sällan på en så kallad konstruktivistisk pedagogik som påstås ha införts med 1994 års läroplan. Ingrid Carlgren menar att detta inte stämmer, utan att det är en slags alternativa fakta som får styra skoldebatten. Förklaringen till den ökande användningen av “eget arbete” i skolan kan snarare förklaras med…

Elevkontor, lärstilar och kommunalisering. Varför finns det egentligen så mycket galenskaper i skolans värld? Erik Cardelús reflekterar över trender som kommit och gått utifrån läraren Micael Hellbergs nyutkomna bok och podd.