I denna artikelserie om tre artiklar granskar Gunnlaugur Magnússon Tidöavtalets skolpolitik. Den andra delen som publiceras här, tittar närmare på valda delar av avtalets reformförslag, specifikt de delar som riktas mot kunskapsresultat och lärarnas utbildning och arbetsvillkor.  

I denna artikelserie om tre artiklar granskar Gunnlaugur Magnússon Tidöavtalets skolpolitik. Den första delen som publiceras här, tittar på avtalets övergripande innehåll och analyserar vilka de politiska konsekvenserna verkar kunna bli för de samarbetande partierna.

Låt forskare diskutera sin forskning med eleverna och förklara hur de arbetar, skriver EU-kommissionären Mariya Gabriel.

I förslagen kring hur lärarutbildningen ska kunna förbättras tas ingen hänsyn till att lärarutbildares löneutveckling halkat efter lärarnas, skriver Jessica Eng.

Förintelsen är viktig i svensk historieundervisning. Men när elever fokuserar på medborgerligt ställningstagande i svar på provfrågor om Förintelsen, underkänns deras svar ofta. Fredrik Alvén beskriver problemet med historieämnets dubbla uppdrag.

Nu instiftas ett nytt Råd för skolans professioner med stor makt över lärares professionsutveckling. Föreningen för undervisningsutvecklande ämnesdidaktisk forskning (FUUF) varnar för ett för stort fokus på individuell kompetensutveckling istället för på gemensam forskning och utveckling.

Vi på min skola har förmånen att vara involverade i ett ULF-projekt, och den här boken är därför en god källa till kunskap. Om du tänker umgås med ULF rekommenderar jag läsning, skriver Torbjörn Hanö i en recension.

Profession som möten bör ingå i reformarbetet med skola och lärarutbildning, skriver Anders Jidesjö.

De politiska partier som i valrörelsen säger sig vilja ta itu med bristande studiero i skolan löper risken att inkräkta på lärares och rektorers profession genom att vilja att detaljstyra mötet mellan elever och lärare, skriver mastersstudenten och gymnasieläraren Maja Morsing.

Skoldebatten har hittills handlat alldeles för lite om det viktigaste: undervisningen som pågår i alla klassrum, varje skoldag under hela läsår, menar flera skolforskare och skolutvecklare.

Vad betyder det egentligen när beslutsfattare använder flummiga modefraser som ” titta på något” och ”vi var naiva”? Erik Cardeliús skärskådar skolpolitikens flummiga fraser som ironiskt nog påminner om nidbilderna av såväl postmodernism och konstruktivism som ”slapp” kunskapssyn.

KRONIKK: Lærere må ofte fungere både sosialarbeidere, miljøterapeuter, helsesykepleiere, psykologer, konfliktløsere og familieveiledere. Vi trenger heller flere sosialfaglige ansatte i skolen.