Det som gått för långt är inte strävan efter inkludering – utan att vi fått en skola präglad av marknadsexperiment, lärarbrist och ändlösa besparingar. Gör inte inkluderingen till syndabock när det är den ideologiska och ekonomiska styrningen som fallerat, skriver Gunnlaugur Magnússon, docent i pedagogik vid Uppsala universitet.

Det svenska skolsystemet med fria skolval, möjlighet till ekonomisk vinst för friskolor, omfattande nationella prov och skolinspektion, har en betydande påverkan på alla lärarnas arbete och autonomi, skriver Wieland Wermke och Gabriella Höstfelt.

Den praktiknära forskningen behöver bli mer elitistisk – för likvärdighetens skull. Det anser matteläraren Katrina Backman och Camilo von Greiff, tidigare vid Skolforskningsinstitutet.

Efter PISA haglar förslag till förbättringar på skolan och utbildningen men idéerna är ofta mer i linje med det som anses politiskt/ideologiskt önskvärt än det som vore verkligen effektivt. Dylan Wiliam menar i denna artikel att inga verkligen effektiva åtgärder kan införas om det inte städas upp bland lärarnas ansvarsområden, och argumenterar för “de-implementering” –…

På senare år har lärarstudenter från många av landets lärosäten vittnat om bristande läs-och-skrivundervisning för blivande F-3-lärare, alltså för dem som ska lära barn i förskoleklass till årskurs 3 att läsa och skriva. Det skriver Magnus Haake och Agneta Gulz, docent respektive professor i kognitionsvetenskap med inriktning på lärande och undervisning vid Lunds universitet.

KRONIKK: Studentaktiv undervisning fratar meg, foreleseren, det aller beste jeg vet; nemlig å forlese. Men kanskje lærer studentene bedre?

Fakta ställs i skoldebatten ofta emot förståelse men hur lyfter skolans styrdokument fakta, förståelse, färdighet och förtrogenhet? Inte särskilt konsekvent menar Stefan Sellbjer, docent i pedagogik vid Linnéuniversitetet, och argumenterar för en uppdatering av denna utgångspunkt för våra läroplaner.

Begreppet 'förädlingsvärde' hörs alltmer i den politiska debatten om skolan och flera aktörer ser det som ett nödvändigt mått för att säkerställa skolsystemets kvalitet och för att kunna hålla skolor ansvariga. Men att införa förädlingsvärde (ett mått av elevers kunskapsutveckling över tid) i vår nations skolsystem skulle vara ett oansvarigt experimenterande, varnar läraren Rickard Öman.

Forskning kan genomföras av olika anledningar, skriver Anders Jönsson och Pernilla Lundgren med anledning av tre forskares kritik mot trender i skolan.

Vad vi betraktar som föremål för undersökning, som redskap för förståelse och som pedagogiskt relevant, tenderar att korrelera med skolämnenas kunskapshierarkier. Åsa Delblanc slår här ett slag för skönlitteraturen i förskolan.

Läskrisen har följt med skolan under en längre tid och uppmärksammas nu åter i den offentliga debatten. Här är skolans roll och organisation västentlig, men med vilka metoder bör krisen hanteras? Lars Lagheim berättar här om erfarenheter från ett läsprojekt som bland annat exporterades till Norge.

Så länge det är enkelt – och betraktas som företagsekonomiskt smart – att “ta bort luft” ur skolsystemet kommer vi att befinna oss på ett sluttande plan, med ständigt minskande möjligheter att med skola bygga ett socialt och demokratiskt hållbart samhälle, skriver Erik Cardelús.