Tre år efter den omtalade boken ”Pojkar i skolan” kommer forskaren Fredrik Zimmerman med en ny bok på samma ämne. Den erbjuder en helt annan bild av vad pojkar behöver för att lyckas bättre med sina studier.

Att pojkar halkar efter flickor i betyg har inget att göra med maskulina antiplugg-ideal. Istället är pojkar ofta präglade av en rädsla för att misslyckas som kan leda till att de inte ens försöker klara skoluppgifterna. Det menar forskaren Fredrik Zimmerman.

Att elever hjälps åt med individuella inlämningsuppgifter försvårar både lärares bedömningar och möjligheter att fånga upp elever i behov av stöd. "Lärarna reagerade med bestörtning på omfattningen av detta," säger Charlotta Rönn, doktorand vid Institutionen för utbildningsvetenskap vid Mittuniversitetet.

Slutbetygen i musik stiger på många håll snabbare än genomsnittsbetygen i gymnasieskolan. Forskaren och musikpedagogen Niklas Rudbäck hoppas kunna ta reda på vilka krafter som driver på betygsinflationen.

Flera skolforskare hävdar att dagens betygssystem bidrar till misslyckanden snarare än kunskap. De föreslår istället en ny bedömningsmodell i den svenska skolan.

Istället för att riva upp kursplanerna behöver vi utmana E-kulturens hämmande koppling mellan undervisning och bedömning, skriver Inger Eriksson, professor i pedagogik och docent i didaktik vid Stockholms universitet.

Christina Torres, an eighth-grade English teacher, stepped outside of her comfort zone to adopt a grading policy that does not penalize students for late work. In this article, Torres writes that students receive a separate grade for each assignment based on "organization, planning and preparedness."

There is often a divide between how students and teachers perceive grading, and good communication helps bridge that gap.

Byggeleverna på Vallentuna gymnasium har teorilektioner i verkstaden eller i angränsande klassrum. ”De känner sig tryggare och presterar bättre”, säger byggläraren Urban Eriksson, som nu utbildar sig till specialpedagog.

Många barn och unga drabbas av ohälsa, antingen för att de själva inte mår bra eller för att en närstående inte gör det. I sin avhandling har Cristian Bortes, doktorand vid Institutionen för socialt arbete, Umeå universitet, undersökt hur ohälsa påverkar ungas skolresultat.

Meritpoängen för elever vars föräldrar har en eftergymnasial utbildning har ökat med drygt två procent de senaste sex åren. Men för elever med lågutbildade föräldrar ligger betygen i princip helt stilla. Inte så konstigt, enligt ny forskning.