I en artikel i förra veckan problematiserade Niklas Mörk bedömning utifrån hur kunskapskraven är formulerade. Han efterlyste stora förändringar i bedömning och betygssättning. I veckans artikel fortsätter han diskussionen genom att ifrågasätta bland annat värdet av matriser, återkoppling och dokumentation.

Elever som viser gode idrettslige ferdigheter, fysisk form og gode holdninger premieres med gode karakterer. Bør det være slik?

Elevers mognadsgrad påverkar lärarnas uppfattning av deras förmåga – oavsett faktisk ämneskunskap, enligt ett nytt forskningsprojekt.

Lärare framstår som löjeväckande figurer – fullkomligt frågande och okunnigt handfallna inför betygssystemets komplexitet. Det skriver Björn Kindenberg, lärare i SO och svenska som andraspråk, och licentiand i språkdidaktik, i en reflektion kring debatten om kunskapskraven.

Tydliga och betygskrav är ingen omöjlighet, men det krävs att vi backar bandet och ersätter de svårtolkade kunskapskraven med lärares professionella bedömning utifrån ett framhävt centralt innehåll i kombination med kompetenskrav. Det menar Lars Lagheim, fd rektor samt fd projektansvarig på Utbildningsförvaltningen i Stockholm och Salem.

En debatt om det kritiserade betygssystemet, datorer i skolan och katederundervisning mellan två politiker och två forskare avslutar Vetenskapsradions skolserie som sänts under veckan.

Teach children to manage their emotions and they may reap the benefits in improved school grades.

Kritiken som riktas mot det svenska betygssystemet är hård. Och internationell forskning visar att det system som ger bäst lärande är centrala slutprov.

Det finns elever i grundskolan som inte har kognitiva förutsättningar att klara de kunskapskrav läroplanen ställer, och detta måste beaktas i det svenska skolsystemet. Det nuvarande betygssystemet utan några individuella mål innebär en risk att negativt påverka elevers psykosociala utveckling och självkänsla, visar en ny studie.

Eleverna tycker att betygssystemet i Idrott och Hälsa, IH, är orättvist och ofullständigt. Betyget i IH är dessutom det betyg som eleverna är mest missnöjda med av samtliga ämnen och de ser gärna ett flerbetygssystem i ämnet.

Ny forskning från Karlstads universitet visar att elever i grundskolan upplever att betygssättningen i idrott och hälsa är orättvis.

Värdegrunden ska inte ligga till grund för betygssättningen menar Skolverket. Ändå är det uppenbart hur de går in i varandra och kan motverka varandras syften. Det skriver Fredrik Alvén, filosofie doktor i historia och historiedidaktik, och föreslår förändring.