Att betygssätta en elev är svårt, inte minst när det handlar om komplexa handlingar som skrivande. Nyckeln till rättvisa betyg är att ge lärare möjlighet att kontinuerlig diskutera och utvärdera elevers skrivande i relation till den undervisning som ges, menar Per Blomqvist som forskat om lärares normer, beslut och samstämmighet när det gäller bedömning av…

Lärare måste få ökade möjligheter att kontinuerligt diskutera och utvärdera elevers skrivande i relation till den undervisning som ges. Sådana samtal är nödvändiga för att elever ska få en likvärdig skrivundervisning och rättvisande betyg. Det hävdar Per Blomqvist som forskat om lärares normer, beslut och samstämmighet i samtal om bedömning av gymnasieelevers skrivande.

Det är många som har starka åsikter om kriterier och nivåbeskrivningar, och huruvida man kan och bör kommunicera kriterier till elever och studenter. Men kan man egentligen hävda att kriterier är bra eller dåliga? Om det skriver Anders Jönsson, professor i didaktik vid Högskolan Kristianstad.

Alla friskolegrupper sätter genomgående högre betyg än kommunala skolor efter att hänsyn tagits till resultaten på de nationella proven. Det visar en ny rapport skriven av professor Jonas Vlachos, nationalekonom vid Stockholms universitet och Institutet för näringslivsforskning.

Den aktuella skoldebatten präglas av förödande kritik av betygssystemet. Lärare har arbetat med olika betygskriterier i nästan ett sekel och diskuterat dess utformning. Trots lärares erfarenheter har våra skolmyndigheter på sin egen kammare suttit och hittat på värdeord som kan tolkas på helt olika sätt.

Frågor om bedömning och betyg ökar markant den här tiden på året, ungefär från april och framåt. Många frågor handlar om undantagsbestämmelsen. Det säger Gunilla Salo, samordnare för Specialpedagogiska skolmyndighetens tjänst "Fråga en rådgivare".

När lärare sätter betyg utvärderar de allsidigt varje elevs kunskaper i förhållande till kunskapskraven. Betyget som läraren sätter ska spegla den kvalitet som eleven har på sitt kunnande vid tiden för betygssättningen.

I en artikel i förra veckan problematiserade Niklas Mörk bedömning utifrån hur kunskapskraven är formulerade. Han efterlyste stora förändringar i bedömning och betygssättning. I veckans artikel fortsätter han diskussionen genom att ifrågasätta bland annat värdet av matriser, återkoppling och dokumentation.

Elever som viser gode idrettslige ferdigheter, fysisk form og gode holdninger premieres med gode karakterer. Bør det være slik?

Elevers mognadsgrad påverkar lärarnas uppfattning av deras förmåga – oavsett faktisk ämneskunskap, enligt ett nytt forskningsprojekt.

Lärare framstår som löjeväckande figurer – fullkomligt frågande och okunnigt handfallna inför betygssystemets komplexitet. Det skriver Björn Kindenberg, lärare i SO och svenska som andraspråk, och licentiand i språkdidaktik, i en reflektion kring debatten om kunskapskraven.

Tydliga och betygskrav är ingen omöjlighet, men det krävs att vi backar bandet och ersätter de svårtolkade kunskapskraven med lärares professionella bedömning utifrån ett framhävt centralt innehåll i kombination med kompetenskrav. Det menar Lars Lagheim, fd rektor samt fd projektansvarig på Utbildningsförvaltningen i Stockholm och Salem.