Alla elever har rätt att bli bedömda på samma grunder. Betygssättning innebär myndighetsutövning som kan ha en avgörande betydelse för elevens framtid.
Snedfördelning av resurser, betyg med negativa följder för elever och kunskapsurholkande målstyrning. Per-Acke Orstadius reflekterar över de följder han ser av svartmålningen av skolan, i kunskapsrörelsens kölvatten.
Medelpresterande elever är de som influeras mest av sina skolkamraters prestationer när det gäller val till gymnasiet. Det visar ny forskning i sociologi som undersökt klasskamraternas betydelse för niondeklassares gymnasieval.
Får eleven använda sina alternativa verktyg i provsituationen? Hur ska jag tolka undantagsbestämmelsen? Är det skillnad på läs- och hörförståelse? I bedömningstider kan frågorna vara många. Hos oss hittar du svaren på flera av dem.
Ny statistik från Skolverket visar att antalet elever som går ut grundskolan med godkända betyg ökade i år jämfört med året innan. En viktig del för att få resultaten att fortsätta i rätt riktning är att skolan tidigt upptäcker var det krävs extra stödinsatser. Skolverket och Specialpedagogiska skolmyndigheten har ett nytt uppdrag som handlar om…
Best friends forever? Well, maybe not - but schoolchildren who keep the same best mate as they move to secondary have been found to get better results.
Bristande likvärdighet i målrelaterad betygssättning har lett till att röster nu höjs för återgång till relativa betyg. Det vore att förhasta sig, menar Anders Jönsson och ger några förslag på hur likvärdigheten kan förbättras.
Vi söker bakgrunden till dagens kritiserade betygssystem. På 1990-talet gör skolans kommunalisering och det fria skolvalet att det gamla relativa betygssystemet med skalan 1-5 behöver göras om. (webb-radio)
I tre program undersöker Vetandets värld bakgrunden till dagens betygssystem. I den första delen rör vi oss från 70-talets betygsprotester till 90-talets kommunalisering av skolan. (webb-radio)