Flera forskningsstudier har visat att formativ bedömning kan leda till avsevärda ökningar av elevers lärande. Torulf Palm studerar hur olika egenskaper hos formativ bedömning påverkar lärande, och vilket stöd lärare behöver för att kunna vidareutveckla sin formativa bedömningspraktik på ett sådant sätt att den får önskvärda effekter.

Lärare måste få ökade möjligheter att kontinuerligt diskutera och utvärdera elevers skrivande i relation till den undervisning som ges. Sådana samtal är nödvändiga för att elever ska få en likvärdig skrivundervisning och rättvisande betyg. Det hävdar Per Blomqvist som forskat om lärares normer, beslut och samstämmighet i samtal om bedömning av gymnasieelevers skrivande.

Det är många som har starka åsikter om kriterier och nivåbeskrivningar, och huruvida man kan och bör kommunicera kriterier till elever och studenter. Men kan man egentligen hävda att kriterier är bra eller dåliga? Om det skriver Anders Jönsson, professor i didaktik vid Högskolan Kristianstad.

Den aktuella skoldebatten präglas av förödande kritik av betygssystemet. Lärare har arbetat med olika betygskriterier i nästan ett sekel och diskuterat dess utformning. Trots lärares erfarenheter har våra skolmyndigheter på sin egen kammare suttit och hittat på värdeord som kan tolkas på helt olika sätt.

Frågor om bedömning och betyg ökar markant den här tiden på året, ungefär från april och framåt. Många frågor handlar om undantagsbestämmelsen. Det säger Gunilla Salo, samordnare för Specialpedagogiska skolmyndighetens tjänst "Fråga en rådgivare".

I en artikel i förra veckan problematiserade Niklas Mörk bedömning utifrån hur kunskapskraven är formulerade. Han efterlyste stora förändringar i bedömning och betygssättning. I veckans artikel fortsätter han diskussionen genom att ifrågasätta bland annat värdet av matriser, återkoppling och dokumentation.

Formativ bedömning har blivit en självklar del av många matematiklärares undervisning. Men effekterna på elevernas resultat har uteblivit.

Ska språkkunskaperna slå igenom i bedömningen i samtliga skolämnen på gymnasiet? Elever som läser svenska som andraspråk (SVA) får ingen extra anpassning när de ska bedömas i övriga ämnen. Alma Rojas Beskow hävdar att det vore rimligt med exempelvis utökad tid i bedömningssituationer för att möjliggöra en rättvis kunskapsbedömning.

Elevers mognadsgrad påverkar lärarnas uppfattning av deras förmåga – oavsett faktisk ämneskunskap, enligt ett nytt forskningsprojekt.

Lärare framstår som löjeväckande figurer – fullkomligt frågande och okunnigt handfallna inför betygssystemets komplexitet. Det skriver Björn Kindenberg, lärare i SO och svenska som andraspråk, och licentiand i språkdidaktik, i en reflektion kring debatten om kunskapskraven.

Tydliga och betygskrav är ingen omöjlighet, men det krävs att vi backar bandet och ersätter de svårtolkade kunskapskraven med lärares professionella bedömning utifrån ett framhävt centralt innehåll i kombination med kompetenskrav. Det menar Lars Lagheim, fd rektor samt fd projektansvarig på Utbildningsförvaltningen i Stockholm och Salem.