Utomlands har det förbättrat elevers sömn, prestationer och hälsa. Nu ska Malin Jakobsson, sömnforskare vid Hälsohögskolan i Jönköping, utreda resultatet av att börja skolundervisningen klockan nio istället för åtta på morgonen i Sverige.

Sovmorgon höjer elevernas välmående och deras prestationer i skolan. Det är tesen som ska prövas i Borås nästa läsår. "Det ligger i linje med tonåringarnas biologiska förändringar", säger forskaren Malin Jakobsson.

Från höstterminen 2024 kommer Engelbrektskolan i Borås att skjuta upp skolstarten för elever i årskurs 8 och 9 till klockan 09.00, en timme senare än vanligt. Syftet är att undersöka hur en senare skolstart påverkar elevers sömn, psykiska hälsa och skolprestationer.

För mycket förberedelse för skolan. För lite utrymme för oavbruten lek och samtal. Professor Alison Clark vill se ett långsammare tempo och mer tid i förskolan. "Både pedagogerna och barnen mår bra av att förskolan blir mer hållbar", säger hon.

Forskning vid Linköpings universitet visar att en kvarts förskjutning av skolstarten kan spara pengar. Eleverna Ivar Bouarné och Leon Alsén är försiktigt positiva till ändrad skolstart. Forskaren Eva-Lena Eriksson anser att det ändå kan vara svårt att få till en förändring.

Syftet med denna studie var att undersöka sambandet mellan sömn och både depression och suicidtankar bland högstadieelever i Stockholms län. Studien visade att kort sömnlängd under skoldagar och dålig sömnkvalitet är kopplat till ökad risk fördepression samt har en direkt koppling till suicidtankar (pdf).

För lite sömn under skoldagar och bristande sömnkvalitet kan kopplas till ökad risk för depression och självmordstankar bland högstadieelever, visar en studie genomförd vid Nationellt centrum för suicidforskning och prevention (NASP).

Research into teenagers’ sleep patterns indicates that starting the school day later could be better for their health. But might their grades also improve as a result? Kate Parker looks at the evidence.

Is a four-day school week a bad idea? The research evidence isn’t clear.

En majoritet av rektorerna tycker att lärare har tid till gemensam planering visar en ny undersökning från Karlstads universitet. Det är ett helt annat resultat än när forskarna tidigare ställde samma fråga till lärarna.

För att lärare ska kunna utföra sitt arbete behövs förutsättningar. Som en häftapparat när man behöver den. Anne-Marie Körling ger en bild från skolans vardag som berättar om lärares faktiska förutsättningar.

Det kan vara svårt att som undervisande lärare hinna med ett mentorskap. En lösning är heltidsmentorer och när tjänsten infördes på Gymnasieskolan Knut Hahn i Ronneby förbättrades resultaten och färre elever hamnade utanför. Priset är mer undervisningstid för lärarna.