Fokus på sociala förmågor i förskolan

Förskolan behöver reflektera över vad begreppet bedömning innebär när det gäller förskolebarns kunskapsutveckling. Det säger Eva M Johansson som skrivit 2016 års mest lästa avhandling på Skolporten.se.

När Eva M Johansson, nu lektor på lärarutbildningen vid Högskolan Väst, började forska om vilka bedömningspraktiker som uppstår i förskolan trodde hon att förskollärarnas dokumentation skulle kretsa kring barnens lärande. Istället fann hon att förskolan bedömer barnens sociala förmågor snarare än deras lärande.

– Senare års debatt om förskolan har ju handlat mycket om vikten av lärande, vilket också lyfts fram i läroplanen. Det är ett jätteviktigt ämne, för syftet är att så tidigt som möjligt fånga upp barn som riskerar att få det svårt längre fram.

Avhandlingen utforskar bedömningspraktiker som formas i förskolan utifrån läroplanen och andra styrdokument. Med fokus på dokumentation av barnens lärande och utveckling bygger avhandlingen på intervjuer med förskollärare samt observationer från två olika förskolor.

Den ena är placerad i ett socialt utsatt område och den andra i ett område som beskrivs som privilegierat.

Resultaten visar att förskollärarna uppfyller kraven på dokumentation men skrivningarna riktar in sig mer på form än innehåll. Det konkreta lärandet som matematiska, estetiska, naturvetenskapliga eller tekniska kunskaper syns sällan i dokumentationen. I stället är det barnens sociala och språkliga färdigheter som framträder.

– I de fall lärandet tas upp är det i mer generella termer som att ”NN har lätt för att lära eller tycker om att måla och vi uppmuntrar det”. Men det beskrivs sällan mer explicit vad barnet har lätt för eller kan utveckla, säger Eva M Johansson.

Hennes resultat visar också att förskolan i det mer socialt utsatta området fokuserade mer på barnens enskilda beteende, språkförmåga och sociala förmågor. Förskolan i det mer privilegierade området lade mer vikt vid barnens kommunikativa utveckling, kreativitet och delaktighet.

ALLTSÅ, Å ENA sidan lyfter förskollärarkåren lärandet i förskolan, inte minst för att detta också höjer yrkets status.

Å andra sidan är det onekligen något som skaver kring begreppet bedömning. Ett dilemma som många inom förskolan tycks känna igen sig i, kanske är detta också förklaringen till att Eva M Johanssons avhandling är den mesta lästa på Skolporten.se under 2016.

– Helt klart är att många förskollärare värjer sig mot ordet bedömning. Många pekar också på att ”förskolan ska inte döma”.

FRÅGAN ÄR HUR man kommer vidare.

– Jag tror att förskolan på djupet borde reflektera över vad begreppet bedömning innebär, vilka förmågor som barnen är betjänta av att förskolan dokumenterar och tittar på. Förskolan måste göra den här kunskapen till sin. Kanske ligger en del av problemet i själva ordet. En sådan diskussion ligger på skolledarna att initiera, understryker Eva M Johansson.

Förhoppningsvis pågår flera sådana samtal redan nu. Eva M Johansson har sedan hon disputerade i november, varit ute och föreläst för rektorer, blivande förskollärare men också den svenska sektionen i Omep (Organisation Mondiale pour l´Éducation Préscolaire). Omep arbetar för barns likvärdighet och möjligheter till delaktighet i samhället.

Läs mer:
Det motsägelsefulla bedömningsuppdraget. En etnografisk studie om bedömning i förskolekontext, av Eva M Johansson (doktorsavhandling, 2016).

Av Susanne Sawander

Foto Emelie Asplund

Fakta/Eva M Johansson
Född: 1956
Bor: Trollhättan
Bakgrund: Förskollärare och specialpedagog. Magisterexamen i psykologi.
Gör nu: Undervisar huvudsakligen inom förskollärarutbildningen på Högskolan Väst. Föreläser på olika håll om bedömning i förskolan. Bedriver ett samverkansprojekt, forskning i nära samarbete med externa aktörer, tillsammans med träningsskola inom grundsärskolan i Trollhättan.