Fakta och tradition präglar NO-lärarens roll

Publicerad:5 november

Uppdaterad:11 november

Skribent:Susanne Sawander

En faktaspäckad kursplan i kombination med en stark akademisk tradition uppmuntrar NO-lärare att anta rollen som ”uppslagsverk”. Det finns knappt plats för en mer utforskande undervisning, konstaterar forskaren Lina Varg.

Hur ser undervisningen ut i naturorienterande ämnen, NO, på mellanstadiet? Och hur har innehållet förändrats med grundskolans läroplan från 2011, Lgr11, då kemi och fysik skrevs in i kursplanen för årskurs 4–6? Det här var frågor som Lina Varg riktade fokus mot när hon drog igång med sina doktorandstudier efter femton år som lärare i naturvetenskap på högstadiet.

Avhandlingen Fröken är lik sin fröken. Om vad som påverkar lärares didaktiska vägval och formar NO-undervisningen på mellanstadiet bygger på intervjuer med 18 mellanstadielärare, lektionsobservationer samt en analys av en lärares planeringsdokument, som jämfördes med kursplanen i ämnet. Utifrån intervjuerna, men även tidigare forskning, har Lina Varg definierat sju olika roller som lärarna antar i undervisningen i naturvetenskap.

– Absolut vanligast är ”uppslagsverket”, en typisk traditionell roll där läraren står för faktakunskaper. I fallande ordning kliver lärarna sedan in i rollen som ”inspiratören” för att få eleverna intresserade, ”curlaren” som bäddar för att eleverna ska lyckas i skolämnet och ”underhållaren” som fokuserar på att få eleverna att tycka att ämnet är kul, säger Lina Varg.

Mindre vanlig är ”handledaren”, en lärarroll som strävar efter att eleverna själva ska söka kunskap medan den ”flexibla opportunisten” gärna undervisar om frågor och ämnen som eleverna själva tar upp. Den minst vanliga lärarrollen är ”deltagaren” som tillsammans med eleverna utforskar frågor i ämnet.

– Det här vittnar om att naturvetenskap redan på mellanstadiet har blivit ett ämne med väldigt mycket kunskapsstoff och där utrymmet för utforskande aktiviteter begränsats alltmer. Att som lärare gå in i rollen som ”deltagare” och förutsättningslöst undersöka frågor tillsammans med eleverna, tycks knappt vara möjligt.

Både hennes och tidigare forskning visar att detta förstärks av kursplanerna i NO som till stor del innehåller fakta och därmed uppmuntrar lärare att anta rollen som ”uppslagsverk”.

– Som en lärare uttryckte det: ”Vi tar oss aldrig ut ur klassrummet.” Lärarna i studien pratar om att de skulle vilja kunna stanna till och fördjupa undervisningen ibland men att de känner sig hårt styrda av läroplanen.

Lektionsobservationerna visar att NO-undervisningen kan innehålla många olika aktiviteter, och vid en första anblick upplevs undervisningen som variationsrik. Exempelvis hur eleverna läser högt om kolets kretslopp, ser en film om detsamma, undervisas av läraren med stöd av ett diagram varpå eleverna sedan får rita kretsloppet.

– Men efter att ha analyserat datamaterialet såg jag att exakt samma bild upprepades i samtliga aktiviteter. Det är ju inte givet att eleverna förstår bara för att samma sak upprepas på olika sätt, konstaterar Lina Varg.

LÄRARPANELENS MOTIVERING:

”Lina Vargs doktorsavhandling belyser hur lärares erfarenheter och förväntningar kan påverka elevers lärande, vilket gör studien till en viktig resurs för lärarkåren. Genom att utforska faktorer som påverkar lärares didaktiska val i mellanstadiets NO-undervisning ges insiktsfulla perspektiv på hur undervisning formas och utvecklas.”

Till varje nummer av Skolportens magasin väljer Lärarpanelen ut de mest läsvärda avhandlingarna från de senaste månaderna.En av dem utses till favorit.Mer om Lärarpanelens favorit och om Lärarpanelen hittar du här!

Forskare: Lina Varg.
Avhandling: Fröken är lik sin fröken. Om vad som påverkar lärares didaktiska vägval och formar NO-undervisningen på mellanstadiet.
Disputerade: 17 maj 2024 vid Umeå universitet.
Bakgrund: Utbildad gymnasielärare i biologi och kemi. Arbetar i dag deltid i forskningsprojekt om undervisning i naturvetenskap, och deltid som gymnasielärare.

Artikeln är tidigare publicerad i Skolporten nr 5/2024!

Tema:
Betyget F för icke godkänt hindrar var sjätte elev i grundskolan från att läsa vidare. Godkäntgränsen och behörighetskraven till gymnasiet har länge fått hård kritik, men alla håller inte med om att de bör tas bort.

Intervju:
En perfekt storm. Så sammanfattar läsforskaren Mats Myrberg sin oro över läsutvecklingen. Ändringar behövs både på lärarutbildningar och i skolan, anser han.

Stockholm

Fritidshem

Skolportens konferens för dig som arbetar i fritidshem! Ta del av föreläsningar om bland annat tillgängliga lärmiljöer och hur man kan arbeta förebyggande mot våld och kränkningar! Delta på plats i Stockholm 4 februari eller digitalt via webbkonferensen 11 februari–4 mars. Läs mer och boka via skolporten.se!

Läs mer och boka

Åk F–6

4 feb 2025

Digital temaföreläsning

Matematikångest

Skolportens digitala temaföreläsning för dig som vill lära dig mer om matematiksvårigheter ur ett kognitionspsykologiskt perspektiv. Vad är matematikångest, och hur bemöter vi det på bästa sätt? Föreläsningen finns tillgänglig mellan 28 oktober och 2 december 2024.

Läs mer och boka

Åk 4–Vux

11 nov – 16 dec

Dela via:

Relaterade artiklar

Relaterat innehåll

Senaste magasinen

Läs mer

Skolportens magasin