En skola för alla skapade framgång
Aktiva skolledare är en förutsättning för att öka integrationen och likvärdigheten i skolan. Det menar Stefan Lund, professor i pedagogik vid Stockholms universitet.
– Vi behöver rektorer som stannar flera år. Är det hela tiden byten i skolledningen stannar arbetet av, säger han.
Stefan Lund leder forskningsprojektet ”Att ta skolan i egna händer” som handlar om kommuner och skolor där man aktivt försöker hantera skolsegregation och bristande likvärdighet mellan skolor.
I en kommun som forskarna studerade slogs alla F–6-skolor samman till två lågstadieskolor och en mellanstadieskola. Målet var att skapa en blandning av elever med olika bakgrund för att öka sammanhållning och likvärdighet.
– Alla elever fick flytta, även de svenska, vilket är mycket ovanligt. Det brukar vara barnen med migrationsbakgrund som flyttas.
Resultaten visar att majoriteten av eleverna som har gått i en integrerad skola sedan skolstarten i hög grad umgås med elever med en annan etnisk bakgrund. De med migrationserfarenhet lyckas också bättre i nationella proven i svenska och svenska som andraspråk i jämförelse med före och direkt efter sammanslagningen.
– Framgången beror på att skolledare och andra aktörer trott på en skola för alla, samtidigt som de utvecklat förutsättningar för en inkluderande skolkultur.
Projektet har granskat tre olika strategier: skolsammanslagning, nedläggning och öppning av en ny skola. Oavsett vilken är det av stor betydelse att det finns en stark skolledning som driver förändringen.
– Aktivt skolledarskap i kombination med en strategi om hur man hanterar social inkludering och skolprestationer är viktigt. Ett exempel är skolledare som initierar arbete med gemensam värdegrund och att ta fram en övergripande vision.
Forskarna följde också starten av en ny stiftelseägd skola i ett utsatt område där en skola lagts ned. Eleverna har över 20 olika modersmål, och de flesta lärare har egen migrationserfarenhet.
– Här fann vi en stark skolledning som uppmärksammar alla möjliga problem, till exempel kosthållning och jämställdhet. Tack vare sina språkkunskaper arbetar lärarna intensivt med föräldrakontakter, säger Stefan Lund.
Projektet förlängs ett år och pågår även år 2025, dels för att färdigställa en bok, dels för att genomföra workshoppar i samarbete med skolor och forskare.
Av Torbjörn Tenfält
Artikeln är publicerad i Skolporten nr 1/2025!
Skolportens magasin
Läs mer
Svenska som andraspråk

När leken inte fungerar
