”Det blev för mycket skyddad verkstad”

Detta är en artikel ur temat Vad innebär inkludering? i Skolportens magasin nr 6/2017.

Sedan de särskilda undervisningsgrupperna lades ner har lärarna växlat upp i Östersunds kommun – och blivit proffs på att tänka inkluderande.

För ett drygt decennium sedan bestämde sig politikerna i Östersunds kommun för att skapa en inkluderande skola för alla. Successivt lades alla kommunala särskilda undervisningsgrupper ned.

− Hos oss har det fungerat bra att inkludera alla elever i den ordinarie undervisningen i de flesta fall. Vi har givetvis haft några riktigt svåra utmaningar med elever som krävt mycket stöd, men flera av dem har gått ut nian med betyg och rak rygg, säger Martin Björnwall, som är verksamhetschef för enheten elevhälsan i Östersunds kommun.

Helt säkra på att verksamheten skulle fungera utan särskilda undervisningsgrupper var politiker och tjänstemän inte, men det fanns en bred enighet om att man ville försöka. Kommunen satsade stort på en kompetenshöjning inom specialpedagogik för personalen inom barnoch ungdomsförvaltningen.

Dessutom inrättades ett centralt resurscentrum med bland annat specialpedagog, socionom och pedagoger som besökte skolor som behövde stöd.

− Ofta började vi med att prata med hela personalen om värdegrundsfrågor. De här eleverna kan vara väldigt utmanande och det handlar mycket om bemötande och vilket förhållningssätt man har.

Vi träffade också arbetslag och gav konkreta tips och förslag på metoder de kunde använda, säger Martin Björnwall.

HAN TYCKER att det var modigt av politikerna att avveckla de särskilda undervisningsgrupperna.

Han arbetade själv som lärare i en grupp för utåtagerande elever, och vet hur uppskattat gruppens arbete var av andra lärare:

− Vi som jobbade i de särskilda undervisningsgrupperna var ibland hyllade som hjältar, eftersom andra lärare slapp problemeleverna.

När grupperna försvann var det som att stänga nödutgången och lärarna blev tvungna att växla upp och hitta lösningar själva. Nöden är uppfinningarnas moder och tio år senare är inställningen en helt annan. Nu äger lärarna frågan och är väldigt duktiga på att tänka inkluderande.

MARTIN BJÖRNWALL var alltså med om att avveckla sin egen verksamhet. Både han och kollegorna kände att det var rätt.

− Verksamheten i de särskilda undervisningsgrupperna var visserligen funktionell och bra för vissa individer, men det blev för mycket skyddad verkstad.

Vi lärare hade extremt mycket tålamod och eleverna fick inte lära sig att förhålla sig till normerna i samhället. I stället lärde de sig ibland dumheter av varandra.

När det gäller skolresultat presterar Östersunds kommun ungefär medelbra och så var det även före 2007. Det går inte heller att se någon förändring i trivselenkäter eller andra uppföljningar.

− Det är häftigt att vi lyckats göra det här utan att resultaten försämrats. Nu behöver inget barn känna att hen blivit utsorterad för att hen har till exempel adhd, säger Martin Björnwall.

FAKTA – SÅ JOBBAR ÖSTERSUND I DAG:

• Har ett särskilt arbetslag inom elevhälsan som stöttar skolorna kring inkluderande lärmiljöer och bemötande/förhållningssätt för elever med till exempel frånvaroproblematik eller andra stora utmaningar.
• Har löpande utbildningar för arbetslag.
• Ges av skolpsykologer i moduler kring olika frågeställningar. Under utbildningarna lär arbetslag och skolor av varandra.
• Har ett centralt team som stöttar lärare som har elever med diagnoser inom autismspektrat.

Av Eva Annell 

FAKTA – INKLUDERANDE LÄRMILJÖER

• Skolan möter varje individ utifrån dess behov och anpassar sig efter eleverna – inte tvärtom.
• Alla elever känner att de är delaktiga i ett sammanhang och att de får möjlighet att utvecklas utifrån sina förutsättningar.
• Elevernas olikheter är en tillgång i undervisningen och för lärandet.
• Skolan erbjuder olika lärmiljöer för olika behov hos olika elever.
• Inkluderande lärmiljöer främjar alla elevers utveckling såväl socialt som kunskapsmässigt.

Källa: Olika är normen. Att skapa inkluderande lärmiljöer i skolan (SKL)

Artikeln är tidigare publicerad i Skolportens forskningsmagasin nr 6 2017. Tema: Vad innebär inkludering

NYHET! Nu kan du köpa digitala lösnummer i App Store eller Google Play

Vill du prenumerera? Prova på-pris: 2 nr/99 kr!