Därför förbättras inte elevresultaten – trots insatser

Skolforskarna Anette Jahnke och Åsa Hirsh vid Göteborgs universitet, fick tillsammans med forskningsinstitutet Ifous i uppdrag av en kommun att analysera varför kunskapsresultaten på en gymnasieskola inte höjdes.

Skolan hade genomfört flera riktade insatser i form av fortbildningar och Samverkan för bästa skola. De hade genomfört digitaliseringar av skolarbetet, stärkt det kollegiala lärandet och arbetat med språkutvecklande arbetssätt. Men trots alla dessa insatser fortsatte andelen elever som gick ut gymnasiet med fullständiga betyg att sjunka.

– Det har varit ett insatstätt decennium. Många skolhuvudmän har känt sig mer eller mindre tvingade att tacka ja till nationella lyftinsatser. Samtidigt har det i vissa fall saknats en genomgripande analys av vad som brister på den egna skolan, säger Åsa Hirsh, som är docent i pedagogik.

Deras studie, Varför förbättras inte elevresultaten trots alla insatser? En fördjupad nulägesanalys av en gymnasieskola, visar att det fanns ett glapp mellan de yrkesverksammas idealbild av eleverna och de faktiska eleverna på skolan.

– De yrkesverksammas syn föreföll över lag vara att det är elevernas ansvar att ta till sig den undervisning som levereras. Eleverna kände att lärarna inte brydde sig om dem och att de hamnade efter direkt.

De insatser som behövs måste i större utsträckning utgå ifrån de faktiska eleverna på skolan, visar rapporten.

– Varje aktör måste se över sitt eget ansvar för att det blir som det blir på skolan. Vi måste prata om lärarens och elevens ansvar, men också om det ansvar som finns hos skolledning och förvaltning. Särskilt för skolor som denna, där allt inte lyckats så bra, har förvaltningen ett stort ansvar. De måste stödja på många olika sätt och hjälpa skolledningen med att hitta sin egen utveckling, säger Åsa Hirsh.

Att ta med elevernas perspektiv i rapporten var viktigt, menar hon. Det gav en heltäckande bild av situationen och innebar också en rejäl tankeställare för de yrkesverksamma på skolan.

– Att eleverna uttryckte att de tappat både framtidstro och hopp var svårt för dem att höra. Samtidigt är det modigt av skolledningen att genomföra denna undersökning. När resultatet fått landa ger det en bra grund för ett utvecklingsarbete som verkligen är anpassat till den aktuella skolan.

Läs hela rapporten på Ifous.se

Av Mats Almegård

Illustration: Maria Hergueta

Artikeln är publicerad i Skolporten nummer 3 2020

TEMA: SKOLCHEFENS KOMPLEXA ROLL

Inte redan prenumerant? Missa inte kampanjpriset:

2 nr av Skolporten för prova-på-priset 99 kr!

Prenumerera

Läs Skolporten digitalt i App Store eller Google Play!