Att få sina bedömningar granskade

I 2011 års regleringsbrev ålades Skolverket att granska likvärdigheten i lärares bedömningar genom att årligen med statistik synliggöra diskrepanser mellan resultat på nationella proven och elevers termins- eller slutbetyg. Skolverket skulle även granska lärares rättning av nationella proven (Regeringen 2011). Hur upplevs detta av lärarna? I denna artikel undersöks hur lärare i matematik säger sig ha blivit påverkade av att likvärdigheten i deras bedömningar granskas. Utvecklingen mot mer styrande externa prov är inte något som enbart skett i Sverige, vilket vi kommer att visa, men de nationella provens historia och de funktioner de tidigare haft är relativt unikt. Vi menar att lösningen med prov som ska reglera betygssättningen är problematisk då externa prov och internt satta betyg delvis mäter olika saker och delvis tjänar olika syften. Denna kluvenhet i provens syften är något som lärare har att hantera. Artikeln har sin grund i ett större projekt med syfte att kartlägga effekterna av de nationella proven i årskurs 6 och 9 (Bonnevier et al. 2016). I den större undersökningen studeras speciellt hur förberedelser inför proven ser ut, hur proven utförs och hur resultaten av nationella prov används utifrån elev- lärar- och skolledarperspektiv i samtliga ämnen som har prov. Frågor kring hur provresultaten används visade sig engagera lärarna i matematik i mycket stor utsträckning, vilket är en anledning till att detta fördjupas i relation till betygssättning i den här artikeln.

Författare: Frida Wetterstrand, Marcus Sundhäll och Christian Lundahl

Att få sina bedömningar granskade

Utbildning & Demokrati 2017, vol 26, nr 2