Mötet mellan unga kriminella och lärare, polis och socialtjänst ser väldigt olika ut beroende påvilken person ungdomarna får träffa. Det visar Margareta Ekberg i sin avhandling Dom kallar ossvärstingar. Om ungas lärande i mötet med skola, socialtjänst och polis .

Teknikundervisningen fokuserar mer på komponenterna än på systemen. Det beror delvispå teknikens eget intresse för prylar och uppfinningar, men även på att naturvetenskapenkastar sin skugga över det ganska nya teknikämnet. Det konstaterar Claes Klasander iavhandlingen Talet om tekniska system förväntningar, traditioner och skolverkligheter .

Bollsport dominerar idrottsundervisningen och de elever som sysslar med sådant på fritidenhar stort inflytande på gymnastiklektionerna. Det leder till att de får högre betyg än andraelever. Det visar Mikael Londos i avhandlingen Spelet på fältet. Relationen mellan ämnetidrott och hälsa i gymnasieskolan och idrott på fritid .

Historieundervisningen i estniska gymnasieskolor lyckas inte skapa ett möte mellan den historiasom eleverna själva bär med sig och den som rör de stora skeendena i landet. Det visar IgorPotapenko i sin avhandling Historiemedvetande och identitet: Om historiens närvaro i någraestniska ungdomars liv.

Om vi är tvärsäkra på vad religion och demokrati är och om allt måste motiveras rationellt, då blir det svårt för religion och demokrati att mötas i skolan Det skriver Lovisa Bergdahl i sin avhandling "Seeing Otherwise: Renegotiating Religion and Democracy as Questions for Education"

Rektorer har en komplex arbetsvardag och relativt få gemensamma normer att förhålla sig till. De har dessutom förvånansvärt lite professionellt utbyte med andra kollegor. I sin avhandling, Rektorer bör och rektorer gör, redovisar Ulf Leo ett normbegrepp som ger rektorerna möjlighet att få syn på relationen mellan vad de bör göra, och hur de faktiskt handlar.

Arbete med medier bidrar till lärarstudenters kunskapsutveckling. Det visar Marie Leijon i sin avhandling, Att spåra tecken på lärande. I medieproduktion och mediereception uppstår samtidigt en mängd lärprocesser, som det är viktigt att få syn på.

Muntlig framställning är en vanlig redovisningsform i dagens skola. Men eleverna efterfrågar djupare teorier och verktyg för hur de ska bygga sina muntliga framträdanden. Cecilia Olsson Jers konstaterar i sin avhandling Klassrummet som muntlig arena. Att bygga och etablera ethos, att varken lärarna och eleverna har tillgång till det metaspråk som behövs för att tala om den process som det innebär att bli en offentlig talare.

Skolans ljudmiljö är av stor vikt när det gäller elevernas förmåga att minnas och lära sig. Det konstaterar Robert Ljung i sin avhandling, Room Acoustics and Cognitive Load when Listening to Speech. Han är förvånad över att det forskats så lite inom området och hoppas att man framöver tar hänsyn till ljudmiljön skolor byggs och renoveras.

Vårt alltmer individualiserade samhälle gör att många unga förlorar fotfästet. Tidigare trygga faktorer runtomkring dem ställs på ända vilket snarare skapar osäkerhet än möjligheter. Om detta skriver Gunnar Gillberg i sin avhandling, Unga vuxnas föreställningar om arbete och självförverkligande.

Att kritiskt söka och värdera information är kunskaper som vuxenskolans tar för given. Det konstaterar Cecilia Gärdén i sin avhandling Verktyg för lärande . - Skolans krav på informationskompetens ligger långt över studenternas färdigheter, säger Cecilia Gärdén.