När lärare undervisar används både medveten kunskap och intuitiv kunskap. - Båda delarna är lika viktiga, säger Karin Stolpe som skrivit avhandlingen"Att uppmärksamma det väsentliga: Lärares ämnesdidaktiska förmågor ur ett interaktionskognitivt perspektiv".

I avhandlingen Pedagogiska imperativ och sociala nätverk i svensk medborgarbildning 1812-1828 lyfter Thomas Neidenmark fram sociala nätverk som har varit inflytelserika iutbildningsdebatten som inte har uppmärksammats i utbildningshistorisk forskning tidigare.

Dagens chefer ska både delegera ansvar och vara kraftfulla och beslutsfattande. Det är enmotsägelsefull uppgift som chefer och underordnade balanserar varje dag. Det visar Susanne Lundholm i sin avhandling "Meta-managing: A Study on How Superiors andSubordinates Manage Their Relationship in Everyday Work."

Det visar Kristina Andersson i sin avhandling Lärare för förändring: att synliggöra och utmanaföreställningar om naturvetenskap och genus . Hon menar att lärare måste få syn på sina egnaföreställningar om genus för att undervisningen i NO ska bli jämställd.

Svenskämnet fungerar som en del av den individcentrerade skola vi har idag, där tankar om personlig växt i form av sådant som är nyttigt för den egna karriären, skymmer tankar om kompetenser för kritiska medborgare i ett demokratiskt samhälle.Det menar Fredrik Hansson, som skrivit avhandlingen "På jakt efter språk. Om språkdelen i gymnasieskolans svenskämne."

Kommuner använder olika strategier för att hantera konkurrensen från de fristående skolorna.Jon Nyhlén har i sin avhandling Styrideal och Konflikt - Om friskoleetablering i tre norrländskakommuner tittat på tre vänsterstyrda kommuner där olika styrideal framträder. Han konstaterar attmest konflikter uppstår i den kommun som styr utifrån ett konkurrenstänk.

Dagens gymnasieelever har nya sätt att se på sitt lärande. Annica Otterborgs avhandling Entreprenöriellt lärande Gymnasieelevers skilda sätt att uppfatta entreprenöriellt lärande analyserar och beskriver hur gymnasieelever vid ett teoretiskt program med uttalad entreprenöriell profil uppfattar och förstår entreprenöriellt lärande.

Att utbilda elever i hållbar utveckling är ingen lätt uppgift. Även om målet är angeläget kan eleverna påverkas att handla utgående från andras mål utan att själva bygga upp egna åsikteroch förhållningssätt. Lili-Ann Wolff framhåller i sin avhandling "Nature and Sustainability: An Educational Study with Rousseau and Foucault" att hållbarhetsproblematiken kräver en pedagogiksom utgår från etiska perspektiv.

Det konstaterar Lotta Brantefors i sin avhandling Kulturell fostran: En didaktisk studie av talet om kulturella relationer i texter om skola och utbildning , där hon har undersökt hur kulturella relationer skapas över tid.

Vår språkförmåga utvecklas hela livet. Det gäller både vårt modersmål och förmågan att lära sig ett nytt språk. Hjärnan bearbetar ny språklig information på samma sätt som det som man lärt sig som barn, vilket tyder på att vår språkinlärningsförmåga inte är begränsad till barndomen.Det visar Annika Hultén i avhandlingen "Neurala korrelat för vuxnas språkinlärning".

Kemistudenter får problem när man introducerar nya kemiska begrepp i utbildningen som påminnerom redan tillämpade begrepp. Konsekvenserna blir att de tillämpar teorier som inte är anpassade tillden problemställning de svarar på. Det konstaterar Tor Nilsson i sin avhandling Kemistudentersföreställningar om entalpi och relaterade begrepp .

Det konstaterar Susanne Kjällander i sin avhandling Designs for Learning in an Extended Digital Environment: Case Studies of Social Interaction in the Social Science Classroom - där hon undersökt elevers interaktion, meningsskapande och lärande med digitala lärresurser.