Utifrån en analys och tolkning av samtiden domineras svensk utbildning av två oförenliga pedagogiska läror. Det framkommer i Maude Morssy-Berglunds avhandling. – Det kommer att ställa till problem i skolan, menar hon.

Mindre undervisningstid och tillgång till ny teknik och i princip oändlig information leder till att dagens studenter får ett allt större ansvar för att välja ut och bestämma utbildningarnas innehåll. Istället för att konsumera kunskap står de ofta för produktionen, vilket leder till en maktförskjutning från lärare till student. Det visar Peter Bergströms avhandling.

Håkan Anderssons avhandling handlar bland annat om samspelet mellan självreglerande färdigheter under barndomen i relation till akademiska prestationer.

Kamran Namdars avhandling handlar om synen på lärarutbildning, lärarrollen och samhället i ett globalt perspektiv. Han menar att utbildning drivs ur ett företagsekonomiskt synsätt, där mätbarhet dominerar och utbildning har blivit ett medel för att främja nationalekonomin.

Fysiskt inaktiva ungdomar kan riskera sin hälsa på sikt. Unga kvinnor är särskilt utsatta eftersom de inte tränar i lika hög grad som unga män. Det visar Katarina Mikaelssons avhandling.

Vad är drivkraften i ett skapande arbete? Det har forskaren Sie von Gegerfelt Kronberg undersökt i sin avhandling. – Skolan behöver ge självtillit och ge eleverna möjlighet och utveckla sin kunskap, säger hon.

Lärarutbildningarnas traditionella undervisning för blivande lärare i matematik skapar också traditionella lärare. Det visar Catarina Player-Koros avhandling. – Sverige har väldigt stor nytta av att ta mina resultat på allvar, säger hon.