Hrvoje Kap har analyserat och jämfört gymnasiala yrkesutbildningar och utbildningsprogram i de nordiska länderna.

I sin avhandling undersöker Alva Appelgren betydelsen av återkoppling på kognitiv förmåga och motivation.

Digitala miljöer möjliggör, men kräver också ett nytänk kring själva lärkulturen. Det visar Annika Wiklund-Engbloms avhandling om e-lärande.

Pia Viséns avhandling handlar om hur textsamtal på industritekniska programmet fungerar som utgångspunkt för diskussion om texternas innehåll och därmed som en möjlighet till ökad förståelse för textens ämnesinnehåll.

För att ta reda på hur pedagogik är kopplat till elevernas lärande behövs fler studier på hur lärare förstår och tillämpar pedagogik i praktiken. Det är ett av resultaten i Linda Barmans avhandling.

I Norge infördes år 1860 en lag om fast skola, vilket innebar att ett mängd skolhus uppfördes som fick stor betydelse för folkupplysning, demokratiutveckling och nationsbyggande. Leidulf Mydland har undersökt skolbyggnadens betydelse som kulturminne i lokalsamhället.

Bidrar projekt som strategi för skolutveckling till varaktig utveckling? På vilka sätt uppfattar rektorer och pedagoger att den verksamhet som de är en del av förändrats av två skolprojekt? Det frågar sig Åsa Löfqvist i sin avhandling om skolutveckling.

I sin avhandling har Stefan Backe forskat om fysisk aktivitet bland unga och om riskfaktorer som har samband med idrottsskador.

Vad har sfi-studerandes identiteter för betydelse för hur de läser och skriver och för deras lärande? Det har Annika Norlund Shaswar undersökt i sin avhandling.

Vilka strategier och handlingsvägar framträder i berättelserna om övergångar i arbetslivet utifrån ett lärandeperspektiv? Det har Marie Gunnarsson forskat om.