Anne Lise Nordbøs artikel handlar om skapandet av en gemenskap mellan lärare-aktörer och småbarn-åskådare i en performativ händelse.

Biljana C. Fredriksens artikel syftar till att illustrera hur både fysiska och sociala faktorer påverkar möjligheterna för barns lärande vad gäller bildkonstsammanhang inom förskoleverksamheten.

Solveig Nordtømme undersöker i sin artikel bland annat hur den fysiska miljön i förskolan gör det möjligt för barn att interagera och positionera sig i lek och meningsskapande.

Gunvor Løkken och Thomas Moser har använt sig av en mängd olika tekniker för datainsamling som bygger på etnografiska metoder för att forska om kulturer inom förskolan. Författarna har studerat olika aspekter av pedagogik och meningsskapande situationer genom användning av material och utrymme och de roller som aktörerna (lärare och barn) spelar i dem.

Att få berätta sagor och händelser av olika slag, och att lyssna till andra som berättar, ger barn möjlighet att utveckla språkfärdigheter som är betydelsefulla för lärande senare under skoltiden. Det skriver Åsa Wedin och Eva von Walter i sin artikel.

Hur kan en musiklärare vara en resurs för olika människor att närma sig ett musikuttryck som de längtar till? Den frågeställningen undersöker Ambjörn Hugardt i sin artikel om jazzimprovisation.

Hur delger handledarna sitt yrkeskunnande till lärarstuderande under den verksamhetsförlagda delen i lärarutbildningen? Det undersöker författarna i denna artikel.

Vilka fördelar och nackdelar finns det med att läsa skönlitterära texter för elever som studerar gymnasieämnena biologi och naturkunskap? Denna undervisningsmetod diskuterar Roland Jakobsson i sin artikel.

Den här artikeln handlar om datorspelens pedagogik: Hur är den uppbyggd, vilka pedagogiska principer bygger den på och går det att överföra den till skolmiljöer? Finns det en pedagogisk innovation i spelen som i överförd mening skulle kunna få unga att sitta med sin matematikläxa i timmar varje dag?

Den svenska poeten Ann Jäderlunds illustrerade poesiböcker för barn, "Ivans bok" och "Iris bok", har i stor utsträckning försummats. Men de är viktiga om man vill förstå Ann Jäderlunds poetik, menar artikelförfattarna.

Författaren till denna artikel menar att för unga läsare, som kanske ännu inte har utvecklat full förståelse av grundläggande moraliska frågor, kan skuld som porträtteras i litteratur vara problematiskt. Artikeln utgår delvis från den senaste hjärnforskningen.

Denna artikel undersöker skuldfrågan i undergångsskildringar för ungdomar. Artikelförfattaren menar att fokus i postapokalyptiska romaner förvånansvärt sällan handlar om att skuldbelägga den äldre generationen som orsakat katastrofen.