I sin artikel diskuterar Yvonne Leeman och Sawitri Saharso frågor om utbildning, identitet och delaktighet i ett mångkulturellt samhälle. Författarna jämför forskningen de gjorde i Nederländerna för 30 år sedan med dagens forskning i ämnet.

I Skolverkets stödmaterial för kunskapsbedömning i skolan beskrivs kunskapsbedömning som en pedagogisk kärnfunktion. Hur använder sig lärare med elever i de lägre årskurserna av aktuell forskning om bedömning då de utformar och utvärderar sin undervisning?

Hur uppfattar pedagoger i förskolan att de nås av forskning och vetenskapligt grundad kunskap? Det är en av frågorna som Jenny Wolf undersöker i sin artikel i Didaktisk Tidskrift.

Modellbaserad undervisning i gymnastik, där eleven står i centrum för undervisningen och inlärningen, har ökat i popularitet. Strukturen och pedagogiken kan erbjuda en mängd positiva resultat och fördelar för eleverna och läraren, skriver Jan-Erik Romar i en vetenskaplig artikel.

Ju skarpare verktyg vi kan utrusta våra framtida lärare med, och därmed deras elever eller studenter, desto bättre blir vi på att reflektera över vad vi gör med språket och vad språket gör med oss. Det skriver Anders Sigrell, professor i retorik vid Lunds universitet och utbildad lärare, i en artikel om vikten av argumentationsanalys.

Nyliberal kapitalism har främjat en anda av konkurrens mellan skolor, lärare och elever, och i USA har det blivit allt vanligare att lärarutbildningarna hålls ansvariga för hur deras lärare inverkat på elevernas prestation, skriver Peter Farruggio och Michael D. Guerrero i denna artikel.

Denna artikel syftar till att öka förståelsen för den svenska skolinspektionen. Författarna analyserar hur skolinspektion skildras i texter som produceras av de ansvariga nationella myndigheterna, först av Skolverket och från år 2008 av Skolinspektionen. Resultaten tyder på att bland annat retoriken förändrades när ansvaret överfördes till Skolinspektionen.

I sin artikel diskuterar Mattias Nylund relevansen av klass i utbildningspolitik och forskning när det gäller gymnasieskolans yrkesutbildning i Sverige.

Finns det skillnader i oro och ångest inför prov mellan svenska och finska elever, och är dessa skillnader "riktiga" skillnader eller ett resultat av ett mätfel? Det har författarna till denna vetenskapliga artikel undersökt.

I denna artikel har Britt Jakobson och Monica Axelsson undersökt vilka instruktioner lärare ger sina elever i naturvetenskapliga uppgifter. Det dominerande fokuset ligger på "att göra", vilket författarna menar skapar osäkerhet hos eleverna.

Gamla traditioner har starkt påverkat den senaste läroplanen från 2011 när det gäller svenska och svenska som andraspråk. Det menar tre författare i en artikel i Education Inquiry. Traditionerna tenderar att fokusera på de formella aspekterna av språket, särskilt i de tidiga åren, och socio-politiska perspektiv på läsning och modersmålsundervisning är osynliga under de första åren i skolan.

Vilken roll kan en pekdator eller lärplatta ha för språkinlärning och skrivkunnighet i förskolor? Det undersöker författarna i denna artikel, där de har analyserat samtal som uppstått under barnens användande av surfplattor på en mångkulturell förskola.