Maria Sundler, Cecilia Dudas och Per Anderhag redovisar kritiska aspekter för att förstå växthuseffekten och beskriver i sin studie konkret hur undervisningen kan underlätta för elevers förståelse.

Väl valda bilder och illustrationer ger även läsare med dyslexi en annan typ av läsförståelse och uppmuntrar till egna tolkningar, associationer och liknelser att hänga upp informationen på. Det visar en studie av Eva Wennås Brante och Mona Holmqvist.

Artikeln belyser hur utbildningsmarknaden skapas på en gymnasiemässa och hur marknadens principer spelas upp för öppen ridå.

Artikeln illustrerar konsekvenser av riskkapitalägda skolor genom en analys av skolkoncernen John Bauers expansion och konkurs.

I sin artikel skriver Johanna Mellén om ungdomars val och rörlighet på en föränderlig gymnasiemarknad.

Marianne Dovemark pekar i sin studie på att skolors överlevnad på en öppen marknad i mångt handlar om att konkurrera, saluföra sig och visa sin särart.

Författarna vill med artikel bidra med kunskap i det utbildningspolitiska fältet om hur likvärdighet kan förenas med andra politiska intentioner som skolval och konkurrens.

I sin studie konstaterar Anna-Maria Fjellman att skolans marknadsanpassning har resulterat i att förstärka skillnader och tillgång till utbildning.

Trenden mot mål- och resultatstyrning och marknadstrenden förstärker varandra, så att fokus hamnar på det enkelt mätbara medan skolans breda mål glöms bort. Det visas i ett forskningsprojekt vid Umeå universitet.

Daniel Bengtsson, Maria Weiland och Per Anderhag har studerat högstadieelevers samtal under två lektionsaktiviteter kring kolets kretslopp. Resultaten visar att elever behöver få öva på att se samband och använda begreppen i nya situationer.

Djamila Fatheddine har studerat hur lärare rör sig i klassrummet när de undervisar skönlitteratur. Hon vill med sin artikel bidra till en fördjupad förståelse för litteraturläsning och lyfta in ett kroppsligt perspektiv i undervisningen.

Anna Nordlund har studerat hur elevernas berättarteknik utvecklas i en lågstadieklass. Resultaten visar att elevernas texter skiljer sig tydligt åt i årskurs 1 och att skillnaden kvarstår i de flesta fall genom hela lågstadiet.