I artikeln diskuterar och problematiserar författarna innebörden av undervisningsbegreppet, så som det är definierat i skollagen, i relation till förändringar av förskolans verksamhet.

Ulf Lundström har undersökt vilken frihet (professionell autonomi) gymnasielärare upplever i sitt arbete mot bakgrund av de senaste decenniernas reformer.

Musikundervisningen i ett samverkansprojekt synliggör hur flera innehållsliga aspekter kopplade till just musik kan utgöra en flerstämmig grund i samband med undervisning. Det visar forskarna i Ifous FoU-program Undervisning i förskolan, Ylva Holmberg och Ann-Christine Vallberg Roth, bägge vid Malmö universitet.

Över tid har det producerats omkring hundra doktorsavhandlingar i Norden som relaterar till utbildning och lärande inom slöjdområdet, trots urvalets bredd kan forskningen uppfattas som sparsam jämfört med flera andra forskningsområden. Artikeln om doktorsavhandlingar inom det nordiska slöjdfältet är ett tidsdokument och ska ses som en grundläggande forskningsöversikt.

Hur relaterar artiklarna till olika former av slöjd generellt i samhället och specifikt i utbildning? Det är en av huvudfrågorna i författarnas analyserande överblick av forskningsartiklar publicerade i NordFo (Nordiskt forum för forskning och utvecklingsarbete inom utbildning i slöjd) under tiden 1995 till 2017.

Författarna har analyserat slöjdfältets utveckling utifrån ett utbildningsekologiskt ramverk och ur flera perspektiv. Fokus riktas mot de olika reformer som påverkat slöjdområdet, samt den nya läroplanens faktiska genomslag.

Ulrika Jepson Wigg och Anna Ehrlin, Mälardalens högskola, Eskilstuna, har skrivit en vetenskaplig artikel inom ramen för Ifous forsknings- och utvecklingsprogram Nyanlända elevers lärande.

Hur beskriver förskollärare de utmaningar de möter i sitt dagliga arbete när de försöker att uppfylla läroplanens villkor? Det är en av frågorna som Jonas Stier och Margareta Sandström utforskat i sin artikel om lärarstrategierna i mångkulturella förskolor i Sverige.

Surfplattor suddar ut geografiska begränsningar och ger förskolebarn nya möjligheter att kommunicera på minoritetsspråk. Det visar en ny studie gjord av Petra Petersen.

Över tid har det producerats omkring hundra doktorsavhandlingar i Norden som ‒ i vid bemärkelse ‒ relaterar till utbildning och lärande inom slöjdområdet, men trots urvalets bredd kan forskningen ändå uppfattas som sparsam jämfört med flera andra forskningsområden. Artikeln om doktorsavhandlingar inom det nordiska slöjdfältet är ett tidsdokument och ska ses som en grundläggande forskningsöversikt.

Perioden 2009–2018 har varit mycket händelserik för slöjdfältet i Sverige. Men avsaknaden av ett gemensamt nationellt forskningsämne försvagar nödvändig utveckling. Artikelförfattarna Peter Hasselskog, Annelie Holmberg och Stina Westerlund visar att slöjdfältet står relativt starkt, men att det också står inför utmaningar, som att realisera ett slöjdämne på vetenskaplig grund.

Hur kan en framtida digital utbildningspraktik främja elevers utveckling av kunskaper, förmågor och bildning i Hans Roslings anda? Elevers möjligheter att bidra till samhälleliga utmaningar som klimatförändringar, fattigdomsbekämpning och förbättrade levnadsvillkor behöver stärkas, skriver Ulrika Bodén, Linnéa Stenliden och Jörgen Nissen, Linköpings universitet, i Venue.