Katarina Elfström Petterssons studie visar att barn inte nödvändigtvis blir delaktiga bara för att man använder pedagogisk dokumentation, utan att de kan bli mer eller mindre delaktiga oavsett vilken dokumentationsmetod som används.

Laila Niklasson vill med sin studie öka kunskapen om hur lärarstudenters arbete vid praktikplatser kan hjälpa dem att förstå olika kulturella och socioekonomiska förhållanden i förskolan.

Artikeln visar att elevers förståelse av ekonomi generellt och villkoren för undervisning om ekonomi specifikt är sparsamt beforskat. Genom att relatera den empiriska studien till HKK-ämnet konstateras att det finns goda förutsättningar att utveckla och förstärka såväl undervisningen i som elevers förståelse av ekonomi.

Robert Walldén har undersök textsamtal i årskurs 1 respektive årskurs 6, med syftet att utforska hur klassrumskommunikation kring skriftliga genrer kan främja bruket av lässtrategier.

I artikeln undersöks hur det diskursiva skrivandet beskrivs i termer av genrer och textaktiviteter samt vilka medierande redskap för att skriva diskursiva texter som förekommer i läromedlens skrivuppgifter. Analysen visar att det saknas systematik i beskrivningen av diskursivt skrivande och att det inte finns något gemensamt vedertaget sätt att beskriva detta skrivande på.

Studien syftar till att undersöka hur gymnasieelever förstår och använder litteraturvetenskapliga begrepp vid analys av en litterär text. Resultaten visar att begrepp i form av ”gloslistor” är svåra att hantera för eleverna.

I den här artikeln beskrivs och diskuteras teoretiskt tänkande om strukturer i bassystemet hos elever som deltar i ett utforskande arbete med mätning av sträckor i olika baser.

Artikeln fokuserar på gymnasieelevers förmåga till kritiskt förhållningssätt till opinionsbildande texter och på vad som behöver synliggöras i undervisningen för att eleverna ska kunna utveckla förmågan.

Personal inom förskolor saknar ofta kunskap om autism och kännedom om vilka insatser som har stöd i forskning och vilka som inte har stöd. Syftet med detta projekt är att förbättra förskolemiljön för barn med autism genom att testa en kompetensmodell grundad i systemteori och implementeringsvetenskap.

Marta Miklikowskas studie visar att ungdomars sociala tillit ökar när de upplever att lärare är mer stödjande. Ökad social tillit leder till en minskning av negativa attityder mot invandrare.

Resultaten av studien visar hur undervisningen i idrott och hälsa i etniskt blandade klasser dels möjliggör lärande om sociala relationer och kulturella skillnader, dels hur dessa kulturella skillnader skapar spänningar såväl under lektionerna som i omklädningsrummet.

En av slutsatserna i är att de elever som behöver mest stöd och anpassningar återfinns bland dem med störst frånvaro, bland elever i yrkesinriktade program och bland elever med neuropsykiatrisk funktionsnedsättning.