The aim is to contribute knowledge about the ways in which Swedish pupils with a migrant background speak about school performances and their first experiences of being graded. The results describe pupils and parents as positioned as being lower down in a top-down relationship vis-à-vis school.

This paper analyses the associations between computer use in schools and at home and test scores by using TIMSS data covering over 900,000 children in fourth grade. When controlling for school fixed effects, pupils who use computers at school, especially those who use them frequently are found to achieve less than students who never use computers.

The purpose of this study is to discern and discuss issues with relevance to the tension between contextuality and generalisation, which recurrently are identified over time in research reviews of teaching methods.

Two tendencies in research and policy on youth and education are firstly a general focus on urban contexts and their differences, and secondly a presentation of the non-urban as uniform. Based on a research project on rural young people and their education, we draw attention to these tendencies as problematic, before then discussing some similarities and differences between young people’s lives and education in different rural contexts.

To experiment with the meaning of the concept, this article is introducing the verb “läring” into Swedish, by discussing it in relation to the current National Curriculum for the Compulsory school.

Age-classes are a salient feature of modern schooling. Yet how did age-grouping come to prevail in entire school systems? And how was this form of grouping related to educational and pedagogic discussions at the time of its emergence? The article addresses these issues by looking at the historical context within which age classes came to a dominant position: the European nineteenth century.

I artikeln utforskar författarna hur analys av begreppet röst kan vara didaktiskt användbart för att bilderböckernas läsare ska kunna positionera sig själva i relation till böckernas innehåll och det omgivande samhället.

Katharina Dahlbäck och Catarina Schmidt har undersökt möjligheter och hinder för konstnärliga samverkansprojekt i skolan samt relationen mellan rumslig, social och didaktisk inkludering och betydelsen av dessa ur ett hållbarhetsperspektiv.

Att anpassa undervisningen och samtidigt inkludera alla i klassrumsarbetet, innebär en utmaning för lärarna och ställer frågan på sin spets om hur arbete med social hållbarhet kan främjas.

Förekomsten av poesi inom svenskämnet på lärarutbildningarna skiljer sig markant åt på landets olika lärosäten. Karolina Petterssons studie visar att lärarutbildare anser att poesin får stå tillbaka till förmån för mer prosaorienterade texter.

Författarna belyser hur arbete med berättelser inom ramen för vad som kallas Bildning för hållbar utveckling, kan ge svenskämnet en mer framträdande roll i ämnesövergripande undervisning.

Med denna uppsats vill författarna lyfta fram nya perspektiv relaterade till hur närvaron och frånvaron av sekundära intersubjektiva gemenskaper kan påverka de yngsta barnens upplevelser av deltagande i förskolevardagen.