Elevers demokratierfarenhet i skolan försämras med en hög andel män. Det konstaterar Johanna Jormfeldt i sin avhandling Skoldemokratins fördolda jämställdhetsproblem: Eleverfarenheter i en könssegregerad gymnasieskola .

De yngsta barnen i förskolan är sociala personer som tar initiativ och är duktiga på attkommunicera. Det slår Ingrid Engdahl fast i sin avhandling. – Mina resultat visar att även de yngsta barnen har stor social kompetens och bör mötas med respekt som personer i förskolan, säger hon.

Lärarna i sydafrikanska skolor saknar fortbildning när det gäller demokrati och elevinflytande. Det ledet till brister i undervisningen och kan på sikt försvåra demokratiseringen i samhället.Det konstaterar Getahun Abraham i avhandlingen Education for Democracy? Life Orientation: Lessons on Leadership Qualities and Voting in South African Comprehensive Schools .

Skolans uppdrag är att skola eleverna i såväl ämneskunskaper som i demokrati. I sin avhandling Undersökningar av sociovetenskapliga samtal i naturvetenskaplig utbildning lyfter Barbro Gustafsson fram hur man kan arbeta med demokratiuppdraget i skolans naturvetenskapliga ämnen.

Att arbeta med värdegrundsfrågor i skolan är ett komplext uppdrag som kan inbegripa elevens helaidentitet. I avhandlingen Emotioner och värdegrundsarbete: Om lärare, fostran och elever i enmångkulturell skola, undersöker David Lifmark hur sju lärare arbetat med elevers värderingar.

Undervisning om Förintelsen börjar och slutar ofta med det som hände judar, homosexuella ochromer i nazisternas koncentrations- och utrotningsläger. När lärare inte tar upp och belyser stegenmot Förintelsen utan fokuserar på slutet blir det svårt för eleverna att förstå. Det visar Ylva Wibaeusi sin avhandling Att undervisa om det ofattbara: En ämnesdidaktisk studie om kunskapsområdetFörintelsen i skolans historieundervisning .

Om vi är tvärsäkra på vad religion och demokrati är och om allt måste motiveras rationellt, då blir det svårt för religion och demokrati att mötas i skolan Det skriver Lovisa Bergdahl i sin avhandling "Seeing Otherwise: Renegotiating Religion and Democracy as Questions for Education"

När lärare med utländsk bakgrund berättar om sitt möte med svensk skola är bilden komplex. Deras tidigare erfarenhet efterfrågas sällan, och det tar tid för dem att skapa legitimitet. Om detta skriver Monica Sandlund i sin avhandling, Lärare med utländsk bakgrund: sju yrkeslivsberättelser om möten med nya skolsammanhang.

Rektorer har en komplex arbetsvardag och relativt få gemensamma normer att förhålla sig till. De har dessutom förvånansvärt lite professionellt utbyte med andra kollegor. I sin avhandling, Rektorer bör och rektorer gör, redovisar Ulf Leo ett normbegrepp som ger rektorerna möjlighet att få syn på relationen mellan vad de bör göra, och hur de faktiskt handlar.

Barn är skickliga när det gäller att kommunicera komplexa frågor kring värdegrunden, både på en verbal och icke-verbal nivå. Det konstaterar Bodil Halvars-Franzén i sin avhandling, Barn och etik etiska möten och möjlighetsvillkor i två förskoleklasser.

Skolors sociala struktur påverkar graden av mobbning. Låg delaktighet bland eleverna ger mer mobbning och även sämre betyg. Det har Björn Ahlström kommit fram till i sin avhandling Bullying and social objectives: A study of prerequisites for success in Swedish schools .