I år fyller SOS tio år som debattorgan. Ett decennium som präglats av frågor som kunskapskris, flum, skolmarknad och skolans styrning. Vissa frågor har rört sig, såsom frågan om skolans marknadsutsättning, som idag är betydligt mer ifrågasatt än den var för tio år sedan.

De första avsnitten av podcasten Poddagogen som görs i samarbete med Skolporten finns nu tillgängliga. I varje avsnitt intervjuas nydisputerade forskare inom utbildningsvetenskap och tanken med podden är att sprida nya forskningsresultat inom området.

Högskolan i Borås är en del i regeringsuppdraget ULF-avtal: utveckling, lärande och forskning. Syftet är att inleda praktiknära forskning och skriva långsiktiga avtal med skolhuvudmännen i regionen.

Hur är kulturen på din skola? En svår fråga att besvara, men ofta pratar rektor eller medarbetarna om att det råder en särskild ”anda” på skolan, eller så kan man svara att det finns beteenden som ”sitter i väggarna”. En skolkultur kan definieras som summan av allt det som en skola representerar i bemötande, handlingsmönster,…

Generella åtgärder på specifika problem leder ofelbart till att alla kommer i kläm. Förtroende och dialog – i alla led – är nycklarna till en framgångsrik skola.

De vill utbilda internationella utbildningsaktivister och har hittat en väg till det genom kursen ”Att utveckla skolan” som gått på export till Sydafrika, Nya Zeeland och Hongkong. För de blivande musiklärarna i Malmö har kursen lett till en internationalisering på hemmaplan.

Kanske kommer AI och maskininlärning ta över våra jobb och göra att lärare blir överflödiga när programvaran i elevdatorerna kan individanpassas och ge eleverna en skräddarsydd utbildning? Martin Tallvid, lektor vid Center för Skolutveckling, skriver om AI i skolan.

Malmö stad anställer just nu flera forskare som ska stötta skolorna i deras arbete med att förbättra undervisningen. Perstorp har inte samma möjligheter utan måste prioritera den dagliga verksamheten.

Stark kritik har riktats mot uppifrån styrda skolutvecklingsprocesser, där andra bestämmer ramar för kvalitetsutvecklingen i skolan utan att ta hänsyn till den lokala kontexten. Istället förespråkas ett underifrånperspektiv på skolutveckling.