Låg socioekonomisk status är en riskfaktor för barns utveckling av språket och viktiga förmågor som uppmärksamhet, arbetsminne och problemlösning. Det visar en stor undersökning bland över 400 svenska förskolebarn.

Högskolan i Skövde jobbar med ett projekt som heter Skolsköterskors erfarenhet av våld. Vilket i längden handlar om att se vem som utsätts för barnmisshandel. Nu pågår en studie vars syfte är att beskriva och jämföra skolsköterskors erfarenheter av att misstänka, identifiera och rapportera våld mot barn.

För att kunna förstå orsakerna till omfattande frånvaro, men också vad det är som hjälper eleverna tillbaka till skolan, måste skolan ses både ur ett kunskapsmässigt och ur ett socialt perspektiv. Det konstaterar Tobias Forsell som forskat om problematisk skolfrånvaro. Nu har avhandlingen valts till favorit av Skolportens lärarpanel.

Regeringen vill att det ska bli straffbart att barn tvingas bevittna brott i nära relationer. Forskarna Ann-Marie Markström och Ann-Charlotte Münger har skrivit en bok om förskolans och skolans ansvar när barn upplever våld i hemmet.

Det nationella kunskapscentrumet Barnafrid lanserade i höstas ett kostnadsfritt basprogram för redan yrkesverksamma, för att öka kunskapen om våld mot barn. Redan har programmet omkring 10 000 registrerade användare.

En landsomfattende undersøkelse av vold, overgrep og psykisk helse blant ungdom i Norge våren 2020. (pdf)

Forskere ved Nasjonalt kunnskapssenter om vold og traumatisk stress mener det særlig er tre ting kommuner som stenger skolene, kan lære av nedstengingen i fjor.

Frågorna i en hälsoenkät riktad till skolelever väcker frågor om status och förmedlar normer om vad man ska äga och hur man ska vara. Det visar en studie från Linköpings universitet.

Barn från redan utsatta miljöer har större risk att drabbas av pandemin. Den ökande skolfrånvaron medför stora långsiktiga samhällskostnader, och unga kan få det svårt på arbetsmarknaden under lång tid, visar forskning från IFAU.