Annika Agélii Genlott analyserar i sin avhandling vad som krävs för att digitaliseringen ska bidra till en genomgripande pedagogisk utveckling i skolan. Hur kan en undervisning som drar nytta av digitaliseringen och förbättrar elevernas lärande designas på vetenskaplig grund? Vilka krav ställer det på skolans organisation, på ledarskap på olika nivåer och på lärares kompetensutveckling?

Barn har lika stor rätt till stadens ytor som alla andra – även i centrum. En förskoleavdelning på Valhallagatan i Göteborg har valt att utforska Götaplatsen och Konstmuseet. Vad händer när barn erövrar en plats och skapar en egen relation till den?

Mellanstadielärarna Maria Engmark och Carolina Öystilä märkte att språket i matematikuppgifterna var ett hinder för eleverna. I samarbete med forskaren Eva Norén började de lägga mer fokus på språket i undervisningen – och samtidigt dra nytta av elevernas flerspråkighet.

När Teis Christiansen växte upp arbetade hans pappa på Grönland. Så redan i unga år uppstod fascinationen för inuiternas byggtekniker. Den har han sedan tagit med sig i sin undervisning som slöjdlärare.

Malin Nihlberg på Borgarskolan använder sig gärna av skönlitteratur i undervisningen. Dels för att eleverna bättre ska förstå historiska skeenden men också för att ge eleverna en väg in i språket. "Med skönlitteratur så kommer du nära karaktärerna, det väcker empati och förståelse för vad som hände", säger hon.

Skolelever lär sig mer av friluftslivsundervisningen än att hantera stormkök och klä sig efter väder. Åsa Tugetams avhandling från Linnéuniversitetet visar att genom det hon kallar kontrasternas pedagogik sker lärande som bland annat bidrar till identitetsutveckling och socialt samspel.

Elevsammansättningen styr i hög grad undervisningen i ett klassrum och vad en lärare kan göra. "Det finns utan tvekan kraftiga kamrateffekter", säger Pontus Bäckström som befarar att parallellskolsystemet är på väg tillbaka.