Varför förbättras inte elevresultaten trots alla insatser som görs på skol-, huvudmanna- och statlig nivå? I den frågan tar Ifous forsknings- och utvecklingsprogram Fokus undervisning sats. Programmet, som startade hösten 2021, syftar till att utveckla undervisningen.
Digitaliseringen innebär djupgående och långsiktiga förändringar av arbetsmarknaden, samhället och tillvaron. Alla barn och unga behöver lära sig att förstå och hantera detta med hjälp av undervisningen i skolan. Här har undervisning i programmering och datalogiskt tänkande en central roll.
En interaktiv fysisk promenad gjorde det enklare för eleverna att ta in faktatung kunskap. Det visar Malin Hökby och Martin Flodkvist på Myrsjöskolan i Nacka i sin utvecklingsartikel om minnespromenader i ämnet svenska.
Skolans demokratiuppdrag aktualiseras när utanförskap och antidemokratiska aktörer beskrivs som ett allt större problem i samhället. Enligt skolmyndigheterna kan forskningsbaserade undervisningsmetoder och ökad samsyn stärka skolans arbete på området.
Denna rapport bygger på en enkät- och intervjuundersökning om verksammas syn på forskning och deras erfarenheter av forskningsanvändning. Syftet är att bidra till förskollärares och lärares gemensamma reflektion och diskussion om användning av forskning som stöd för att utveckla undervisningen (pdf).
Frågor och matematiska samtal kan hjälpa till att inkludera alla elever och göra dem mer aktiva i matematikundervisningen. Det visar Marie Sjöbloms avhandling om hur gymnasielärare i matematik kan främja matematisk dialog.
Kombinationen av teori och praktik upplevs ibland som ett dilemma för lärare i praktisk-estetiska ämnen. Carolina DiMarias elever gör aldrig skriftliga inlämningsuppgifter. De får visa sina kunskaper på andra sätt.
Skolbiblioteket kan stärka i elevers utbildning och bidra till att kompensera för elevers olika förutsättningar. För att det ska vara möjligt behöver man bemanna med rätt kompetens. Skolbibliotekarier och lärare behöver kunna arbeta tillsammans.