Populärkultur lyfts redan in i klassrummen, men enligt forskaren Peter Ehrström sker det inte tillräckligt konsekvent eller tillräckligt insiktsfullt.

The present study investigates the experiences of implementing a Junior-researcher YPAR initiative from the perspectives of students and teachers in five ninth-grade classes in Norway.

This study analyses how “active democratic participation” is conceptualised by sixteen teacher educators from eight institutions of higher education across four Nordic countries and how these conceptualisations are translated into their own teaching.

The aim in this mixed method case study was to reveal the impact of storytelling, when used as an instructional tool, on students’ learning experience when exposed to a unit of work entitled “Light”.

Holocaust education, which refers to the teaching and learning of the Holocaust is an essential component of history and social studies education in many countries.

This article builds on the findings of a critical systematic review that aimed to explore understandings and applications of inclusive pedagogies in the secondary school.

Vilka förkunskaper en skolklass har påverkar lärares undervisning och därigenom också elevers resultat. Det visar ny forskning från Högskolan för lärande och kommunikation vid Jönköping University. Pontus Bäckströms avhandling handlar om vilken betydelse det har för en elev att gå i en viss klass med vissa klasskamrater.

Hur historiska narrativ och hur de dominerande beskrivningarna kan problematiseras och kompletteras har Mathias Blomberg och Line Ekman undersökt i en studie som bland annat omfattar forskningslektioner på ett gymnasium i Stockholm under två år. (webbradio)

När en viss typ av uppgifter i matematik är särskilt svåra att lösa, och vissa elevers resultat inte blir bättre år efter år, är det dags att undersöka var svårigheten ligger, menar forskaren Helena Eriksson. Hon hoppas att fler lärare ska undvika att ”bota symptomen” när det ofta är ett grundläggande problem som kan lösas…

Att lösa rutinuppgifter är vanligare inom matematikundervisningen i Sverige jämfört med att lösa problem. Varför är det så när problem utan känd lösningsmetod skapar bättre förutsättningar för att lära sig matematik? "Det finns en motsättning mellan kort- och långsiktiga fördelar", säger matematikprofessor Johan Lithner.