Hilda Kraft är en av de pedagoger på Värner Rydénskolan som använder sig av ett gemensamt bildstöd som har tagits fram av skollogopederna Boel Forsell och Nha Lu. "Vi kan bli ännu bättre och använda bilder till fler saker och bli mer ämnesövergripande", säger hon.
Vad har haikudikter och skalbaggar gemensamt? Nobelpristagaren Tomas Tranströmer! Ämnesintegrering är modellen på Skanskvarnsskolan. "Eleverna får större chans att se samband mellan vad de lär sig i skolan och samhället i stort", säger försteläraren Lili Kapper.
Vad kan få en människa att välja fel väg i livet och hur utövas civilkurage? Det är frågor som åttondeklassarna får resonera kring i Toleransprojektet i Nyköping.
Unga inspireras av musik, så varför inte använda sig av det i undervisningen, tänkte Katerina Kazelis för 15 år sedan. Sedan dess har hon dansat med sina elever. Varje dag!
Med pH-papper, provrör och mobilkameror undersöker eleverna på Kunskapsskolan i Enköping naturen med vetenskapliga metoder. Ny forskning visar tydliga fördelar med biologiundervisning i fält.
Kan man göra en tidning fast man inte kan läsa och skriva? Visst kan man det. Förskoleklasseleverna på Helenelundsskolan i Sollentuna startade en nyhetsredaktion.
Vad är nyckeln till en framgångsrik undervisning som lyfter eleverna? Enligt lärarna Malin Larsson och Tommy Lucassi är svaret enkelt: Ställ rätt frågor.
Man lär sig inte bättre av att känna glädje och lust i skolan, hävdar Gabriel Heller-Sahlgren, ekonomiforskare och en av författarna till Glädjeparadoxen.
Vissa fnös åt läraren Micael Hermanssons ”snuttifierande” dagliga mikrolektioner. Idag har tusentals lärare tagit efter och mellanstadieläraren föreläser i flera länder. Samtidigt ger forskningen metoden tummen upp.